Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Lung cancer is a disease which patients experience stigma in society and in care. This is because lung cancer is often seen as a self-inflicted disease. The stigma surrounding lung cancer is due to the strong relationship with smoking and have been shown to have a negative impact on the perceived health. The purpose of this study was to illuminate experiences of stigma for patients with lung cancer. The literature review was based on 11 scientific articles.

Aim: Through the review of scientific articles, this study aimed to identify which oral health-related quality of life instruments that have been used in studies to measure the oral health-related quality of life in older individuals and the application of such instruments.Method: The study is based on a systematic literature review, where 14 articles have been chosen and evaluated against a checklist. Result: The oral health-related quality of life instruments that have been used on individuals, 65 years and older, are OHIP-49, OHIP-14, OHIP-20 or OHIP-EDENT, GOHAI and OIDP. The instruments are used to examine factors associated with the oral health-related quality of life. Significant associations have been identified, among other things, between the number of teeth in static occlusion, dry mouth and the quality of the dentures, and oral health-related quality of life. Social and cultural associations have also been revealed.Conclusions: Today there exist several well functioning instruments that are used for research purposes.

Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling riskerar att få svåra biverkningar. En av dessa är oral mukosit. Oral mukosit kan försämra en persons hälsotillstånd så mycket att ens självkänsla och livskvalitet rubbas. Oral mukosit kan orsaka tugg-, svälj- och talsvårigheter vilket kan leda till undernäring och viktminskning som i sin tur kan leda till försämrat allmäntillstånd. Oral mukosit påverkar patientens välbefinnande negativt.

The aim of the study was to examine plaqueindex, gingivalindex and oral hygiene measure among patients between 20-26 years of age, who were treated at the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. The study was performed as a dental record. All 126 subjects with records in this age were including in the study. Sixteen records (13 %) were excluded because the criteria were not fulfilled. Plauqeindex, gingivalindex and oral hygiene measures were registered from 110 records.

This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students? practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

The aim of this study is to describe teenagers' experience of being diagnosed with cancer. A cancer diagnosis very dramaticaly changes the lives of a teenager and its relatives. Cancer is a loaded word that most people associate with death and the teenager and its relatives generally react with despair and anxiety towards. Adolescence is a very emotionally difficult period with many physical and psychological changes, and it is therefore particularly difficult to suffer from a serious illness like cancer during this period. The method used when conducting this study is qualitative content analysis of various blogs written by teenagers living with cancer and resulted in six categories.

The Nasometer is a non-invasive acoustic measuring instrument that quantifies the ratio ofnasal resonance in speech. It can be used as a complement to perceptual judgment of speech impediments, for example, in patients with cleft palate and velopharyngeal insufficiency. Inorder to determine if a nasalance score is abnormal, it must be compared to norm data. The main purpose of the study was to collect reference nasalance scores in children between fourand five years of age in Linköping. An additional objective was to compare the results tonorm data collected in Umeå.

Narratives about life-changing events like cancer have become more common in today?s society. The purpose of the present study was to investigate whether gender patterns in society can also be found in pathographies about cancer, and further to investigate how gender is expressed in these cancer related narratives. Questions were posed on characteristics of the autobiographical cancer narratives, how gender is constructed by the authors of these narratives, and what these narratives say about gender structures? liability to change in the individuals affected by this disease.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.