Optionsprogram har sedan 1990-talet blivit en allt mer tillämpad form av ekonomisk kompensation i företag. Orsaken till varför denna kompensationsform blivit allt mer populär är för att undvika intressekonflikter som kan uppstå mellan aktieägarna och VD eller övriga anställda.Informationsassymmetri är grundproblemet i denna intressekonflikt, som uppstår i situationer då VD eller andra anställda innehar information om företaget som aktieägarna inte har tillgång till. För att undvika intressekonflikter och för att skapa en intressesammanslagning används optionsprogram för att säkerställa att VD eller anställda arbetar i enlighet med aktieägarnas vilja. Inom vetenskaplig forskning har detta område studerats flitigt och där bland annat nyttan av optionsprogram har ifrågasatts. Forskning på området har också visat att marknaden reagerar positivt när ett optionsprogram introduceras.I denna studie har därför utgångspunkten varit att undersöka vilket utfall optionsprogram har haft och vilka skillnader som går att finna beroende på till vilka optionsprogrammen riktat sig till.

SummaryThe purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies? attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor?s perspective.We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study.

Under lång tid tillbaka har det försökts att hitta en lämplig värderingsmetod som skalltillämpas på tillgångar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (Optioner, terminer och swappar) skall värderas till verkligtvärde från anskaffningsvärde från och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt värdegav relevantare information till marknaden och aktieägarna. En annan målsättning var att gånärmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergång till verkligtvärde-värdering på fler tillgångs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket är ett exempel på enkategori som har övergått till värdering till verkligt värde.Det finns för- och motargument för båda principerna (verkligt- och anskaffningsvärde).Förespråkarna till verkligt värde menar att det är verkligt värde som ska tillämpas förvärdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bästa informationen till aktieägarnaoch marknaden om företagets verkliga värde.

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ?hyrköparen?, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler.

Titel: Investeringsbeslut under osäkerhet ? en fallstudie på Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affärsskolorna lärt företagsledare att investeringbeslut kan återkallas om förhållandena ändras, vilket betyder att de på något sätt kan göras ogjorda och att utgifterna kan återvinnas. Om det är så att investeringarna inte kan återkallas, är de en fråga om nu eller aldrig tillfällen, vilket innebär att möjligheten går förlorad om man inte tar tillfället i akt att göra investeringen. Istället för att se på investeringar som återkalleliga betonar den senaste forskningen på området det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de måste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger på att man ser investeringar som Optioner dvs som rättigheten men inte skyldigheten att handla på ett visst sätt i framtiden, vilket är analogt med en finansiell köpoption (call option).

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat.

Titel: Investeringsbeslut under osäkerhet ? en fallstudie på Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affärsskolorna lärt företagsledare att investeringbeslut kan återkallas om förhållandena ändras, vilket betyder att de på något sätt kan göras ogjorda och att utgifterna kan återvinnas. Om det är så att investeringarna inte kan återkallas, är de en fråga om nu eller aldrig tillfällen, vilket innebär att möjligheten går förlorad om man inte tar tillfället i akt att göra investeringen. Istället för att se på investeringar som återkalleliga betonar den senaste forskningen på området det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de måste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger på att man ser investeringar som Optioner dvs som rättigheten men inte skyldigheten att handla på ett visst sätt i framtiden, vilket är analogt med en finansiell köpoption (call option).

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden.

Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för beskattning av förmån på personal-Optioner. Anledningen till de nya reglerna är att de tidigare har ansetts strida mot EG-rätten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personalOptioner vid en utflyttning från Sverige fick betala skatt på en förmån som ännu inte erhållits, så kallad avskattning. Andra länders liknande bestämmelser har underkänts av EG-domstolen i rättsfall såsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rättsfallen ställning i frågan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, även Regeringsrätten antog samma ståndpunkt vilket nödvändiggjorde ny lagstiftning.