I samband med dagens socialisationsförändringar har lärares motivationsarbete med elever fått en allt mer betydande roll. Begreppet motivation är centralt i läroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i världen. Lärares uppgifter innefattar inte enbart ett stärkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift är att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.Vår studie inriktar sig på att utröna var elevers primära motivation ligger och hur lärare kan arbeta för att stärka den. Studien utgår från Self - Determination Theory som innebär att människans valfrihet är central för lärandet. För att ta reda på hur denna teori förhåller sig i praktiken samt för att undersöka om elever påverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.

Ett flertal företagsskandaler karaktäriserade 2000-talet, bland annat genom företaget Enron där aktieägarna förlorade stora summor pengar genom att redovisningen manipulerats under ett flertal år. I Göteborg hade tjänstemän gjort privata inköp och lät kommunen stå för fakturorna. Dessa händelser har bland annat lett till att begreppet internkontroll har blivit om än viktigare i dag, för att förebygga att händelser likt dessa upprepas. Internkontroll handlar om en integrerad process inom organisationen där syftet är att se till så att de mål som fullmäktige antagit uppfylls.Syftet med studien är att öka förståelsen för institutionella strukturer som påverkar arbetet med internkontroll i en offentlig organisation genom att, beskriva internkontrollarbete, identifiera institutionella mekanismer i en kommunal organisation samt upprätta en analysmodell för arbetet med internkontroll.Uppsatsen utgår från ett deduktivt upplägg där befintliga teorier används för att förstå en specifik händelse. Vidare används ett aktörssynsätt vilket syftar till att skapa en förståelse för olika processer och samband som beskriver verkligheten.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen.

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material.

Kraven på gräsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstå svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen på avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp på dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn är målet med avvattningssystemet just att öka markens lämplighet för rekreation, vilket innebär en gräsyta med hög spelkvalité. Detta uppnås genom att snabbt leda bort överskottsvatten så att marken återfår förmågan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en växtbädd med en för gräset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmåga avvattningssystemet får i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i växtbädden, kan i praktiken kan vara svårt att säga utan att ha först gjort beräkningar.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

Denna uppsats behandlar skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgår det också vilka konsekvenser och följdeffekter som felaktiga indata till beräkningsrutinerna kan ge. Värdföretag för arbetet har varit AssiDomän skog AB, Lycksele. I arbetet jämförs kvaliten på indata till de operativa planeringsrutinema. Jämförelsen görs mellan beståndsdata från det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en fältinventering av objektet.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.