Sök:

Sökresultat:

1324 Uppsatser om Optimala styrsätt - Sida 37 av 89

Olika men lika - Du Àr den du Àr. Pedagogers resonemang om jÀmstÀlldhetsarbete i förskolan.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

PrestandaförbÀttring pÄ en semiaktiv dÀmpare genom förbÀttrad reglering

Hydrauliska stötdĂ€mpare har lĂ€nge varit en central komponent pĂ„ bĂ„de bilar och motorcyklar. StötdĂ€mpare pĂ„verkar fordonets komfort, vĂ€ghĂ„llning och köregenskaper. Dessa olika egenskaper krĂ€ver ofta helt olika typer av dĂ€mpning och med vanliga passiva dĂ€mpare blir resultatet ofta en kompromiss av samtliga dessa. Kompromisserna har lett till utvecklingen av en stötdĂ€mpare med stĂ€llbar dĂ€mparkarakteristik som Ă€r tĂ€nkt att ersĂ€tta passiva dĂ€mpare. Öhlins Racing sĂ€ljer idag ett semiaktivt stötdĂ€mparsystem som kallas CES, Continously controlled Electronic Suspension, dĂ€r dĂ€mparkarakteristiken styrs av en tryck- och flödeskompenserad CES-ventil.

Flimmer inriktad pÄ störning mellan dimmer och lÄngsam
elnÀtskommunikation

Störningar kan och kommer alltid att finnas pÄ elnÀtet. Men de störningar som vissa hushÄll fÄtt uppleva efter det att den automatiska avlÀsningen sattes igÄng Àr inget som Àr normalt. Flimret som uppkommer i lampor pÄ grund av störningen Àr mycket tydligt och det verkar Àven som annan apparatur kan pÄverkas av störningen. Denna störning har uppkommit eller blivit mycket tydlig efter Turtles system för avlÀsning av elmÀtare har installerats i dessa omrÄden och har framför allt skett i samband med att det funnits en dimmer inkopplad. I ett fall finns det Àven misstankar om att en klocka i en tidstyrning pÄverkas.

LÀrares didaktiska strategier vid bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd inom matematikundervisningen : NÄgra lÀrares uppfattningar om olika former av Äterkoppling

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

RelÀskydd för transformatorer : Funktioneroch Skyddsfilosofier

Skyddsfilosofierna gÀllande relÀskyddsinstÀllningar har varit densamma genom Ären. En god avvÀgning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krÀvs. Hur det görs Àr ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och dÀrför finns inget exakt svar pÄ hur den optimala lösningen för ett specifikt relÀskyddssystem ska se ut. NÀrmare undersökningar pÄ funktioner och jÀmförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De bÄda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har ocksÄ undersökts och jÀmförts.Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska relÀskydden var enkla i sitt utförande och pÄlitliga. De Àldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 Är i drift.  Som vÀntat sÄ var REF 615 betydligt snabbare Àn dess Àldre motsvarighet RRMJ 4.

Logistikkostnad : en studie av det interna materialflödet vid Volvo Lastvagnar Komponenter AB

Denna rapport behandlar omrÄdena materialadministration/logistik och ABC- kalkylering. Syftet med rapporten Àr att sammanfatta information om dessa tvÄ omrÄden för att sedan anvÀnda denna information pÄ en konkret verksamhet.Logistik har blivit ett allt viktigare begrepp ute bland företagen. De kostnader som ryms inom detta omrÄde Àr stora, vilket ocksÄ Àr anledningen till företagens intresse. En god materialadministration, dvs ett snidigt flöde av material, skapar fördelar för hela företaget. Producerande företag styrs till mÄngt och mycket av flödet genom verksamheten, det Àr lÀngs detta flöde som aktiviteter uppstÄr.En metod som tillkommit i slutet av 80-talet och vuxit sig starkare under 90-talet Àr ABC-kalkylering.

HÄllbar utveckling - skolan som politisk arena

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Kan praktisk fÀrdighet beskrivas ur ett tekniskt perspektiv sÄ att eleven pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt kan trÀna och utveckla sin förmÄga i den praktiska disciplinen?

I detta dokument belyses praktisk fÀrdighet utifrÄn en teknisk synvinkel. FÀrdigheten delas upp i mindre bestÄndsdelar. Dessa bestÄndsdelar beskrivs var för sig och pÄ vilket sÀtt de bidrar till samt pÄverkar den praktiska fÀrdigheten. Syftet med arbetet Àr att visa hur den lÀroprocess som eleven genomgÄr vid trÀning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlÀttas, genom att utgÄ frÄn ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk fÀrdighet studeras enbart utifrÄn ett tekniskt perspektiv. Det ger mÄnga möjligheter att analysera fÀrdigheten, men synsÀttet ger Àven upphov till begrÀnsningar avseende en total förstÄelse av vad praktisk fÀrdighet Àr. NedanstÄende arbete bör dÀrför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som ocksÄ har begrÀnsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk fÀrdighet kan betraktas och analyseras utifrÄn sina tekniska bestÄndsdelar.

Patienters behov av stöd i samband med hjÀrtrehabilitering

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning för patienten, och efterföljande hjÀrtrehabilitering stÀller krav pÄ livsstilsförÀndringar. Stödet frÄn vÄrdpersonal och socialt nÀtverk har betydelse för patientens förmÄga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjÀrtinfarkt. Studiens resultat baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna Àr i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

"Men skolan kan inte bara lÀgga sig platt pÄ rygg" : Attityder till vÀrdegrundsarbetet inom vuxenutbildningen

Syftet med denna studie Àr att belysa attityder som finns hos lÀrare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andrasprÄk (SVA) till integreringen av vÀrdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget Àven uppmÀrksamma deras berÀttelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i vÀrdegrundsarbetet. Studien söker att svara pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur definierar SFI- och SVA-lÀrarna vuxenutbildningens vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna till integreringen av vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen? PÄ vilket sÀtt integrerar SFI- och SVA-lÀrarna vÀrdegrundensmÄlen i sin dagliga verksamhet? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstÄr i deras arbete med vÀrdegrundsfrÄgor? och Vad styrs lÀrarna av nÀr de löser yrkesetiska konflikter som uppstÄr i vÀrdegrundsarbetet? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lÀrare. Intervjuerna kompletteras med en enkÀtundersökning som genomförts med samma lÀrare.Studiens resultat diskuteras utifrÄn en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva kÀnslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lÀrarna förknippar skolans vÀrdegrund med demokrati, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, alla mÀnniskors lika vÀrde och trygg inlÀrningsmiljö och har ett positivt förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i sprÄkundervisningen..

Sexköpslagen : Polisens möjlighet att arbeta med lagen

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter med Àtstörningar

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

Mot ett effektivare materialflöde - En fallstudie vid Arla Foods i Linköping

Detta examensarbete Àr utfört vid Linköpings Tekniska Högskola och Arla Foods i Linköping under vÄrterminen 2009.Arla Foods i Linköping invigdes Är 1978 och gÄr under benÀmningen specialproduktsmejeri. Ett specialproduktsmejeri arbetar i huvudsak med att förÀdla basprodukter genom att t.ex. smaksÀtta creme fraiche, yoghurt och mjölk.Detta arbete inleddes med en omfattande datainsamling och intervjuer med anstÀllda pÄ mejeriet vilket bidrog till att skapa en bild av nulÀget pÄ mejeriet som i rapporten kunde beskrivas och analyseras. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om dagens sÀtt att styra materialflödet av emballage kunde förbÀttras samt att undersöka vilka möjligheter en ny lagerlokal skulle ge. Analysen visade att det fanns rum för förbÀttring vad gÀllde bl.a.

Kvalitativt samspel som grund för lÀrande i skolans praktik

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Att designa framgÄng genom sitt ursprung : En uppsats om hur ett företag inom den svenska mode- och designbranschen kan anvÀnda sig av ?country of origin? för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att sÀrskilja varumÀrket frÄn konkurrenter. LitteraturgenomgÄngen berörde vad forskning tidigare sagt om varumÀrkes vÀrde och varumÀrkesidentitet, ?country of origin? samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjÀlp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO anvÀnds av Filippa K eftersom det differentierar varumÀrket och skapar konkurrenskraft.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->