Sökresultat:
50 Uppsatser om Opinionsbildning - Sida 4 av 4
Skattefinansierad äldreomsorg i förvandling : Vill och kan idéburna organisationer medverka?
Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av.Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll.
Varumärkestvätt - att avleda ett varumärkes moraliska problem
Problem: Den gemensamma nämnaren för uppsatsens tre fallstudieföretag är att de alla verkar i moraliskt tvivelaktiga branscher, eftersom de alla tillhandahåller produkter inför vilka det finns ett moraliskt problem. Tobaksbranschens moraliska problem är att dess produkter dödar människor. Porrbranschens moraliska problem är enligt kritikerna att den ger en skev kvinnosyn. Spelbranschens moraliska problem är spelmissbruk, vilket kan leda till ekonomisk, personlig och social missär. Gemensamt för dessa branscher är också att det finns ett uttalat och etablerat motstånd i form av organisationer, vilka baserar sin kritik på fakta och tidigare forskning kring effekterna av fallstudieföretagens kärnprodukter.
Tjejjourer : Funktion och villkor
Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor.
Asa-konflikten 1934-35 : Medias fokusering på en lantarbetarstrid för föreningsrätten
SammanfattningAsa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna ? Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och Opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare.
Politiska förhoppningar? : En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier
Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och Opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär. Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.