I resultatrÀkningen tycks praxis utvecklas mot att vÀrdeförÀndringarna redovisas som en del av rörelseresultatet och att realiserade och orealiserade vÀrdeförÀndringar redovisas som separata poster. NÀr det gÀller berÀkningen och presentationen av vÀrdeförÀndringar Àr en central frÄga om de realiserade vÀrdeförÀndringarna skall tas med i berÀkningsuppstÀllningen över fastighetsbestÄndets vÀrdeförÀndringar. HÀr Àr det dock svÄrt att se utvecklingen av praxis. En annan central frÄga Àr oklarheterna kring redovisade investeringar. En bra lösning Àr att redovisa separata kolumner för sÄlda och helÄrsÀgda fastigheter.

Denna uppsats slutsats Àr enligt vÄr mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det Àr ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfrÄga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven pÄ olika sÀtt och medvetet som omedvetet i kombination med brist pÄ kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska fÄ full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tÀnkande? sÄ att de inte kan tolkas pÄ olika sÀtt och pÄ sÄ sÀtt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

FrÄn och med 2002 ska börsnoterade företag upprÀtta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gÀller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder Àr IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit dÄ flertalet faktorer i vÀrderingsprocessen har stor osÀkerhet. DÀrav Àr det intressant att titta nÀrmre pÄ dessa olika faktorer, vilka de Àr, hur de tas fram och hur de pÄverkar vÀrderingen.

Redovisning av intÀkter Àr ett av de största och viktigaste omrÄden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intÀkter har brister i form av inkonsekventa och ofullstÀndiga regler. Behovet av en ny intÀktsstandard har vÀxt fram, inte minst pÄ grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 pÄbörjade dÀrför FASB och IASB ett samarbete med mÄlet att nÄ en gemensam intÀktsstandard. Projektet har nu nÄtt sÄ lÄngt att de arbetar utifrÄn tvÄ olika modeller för att redovisa intÀkter.

FrÄgan om verkligheten och dess beskaffenhet har lÀnge orsakat stor förbryllning hos mÀnniskan, vilken historiskt sett har försökt förklarats pÄ olika sÀtt. Inte minst genom olika slags gudalÀror. Idag lever vi helt annorlunda Àn vad vi gjorde för exempelvis 1000 Är sedan. Det Àr inte lÀngre gudar som Àr den dominerande verkligheten ? det Àr IT-tekniken.

Gestaltningar handlar om hur man förstÄr, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det Àr gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom mÀnniskan strÀvar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gÄng vi kommunicerar med nÄgon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och dÀrmed pÄverkat vÄr uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att SverigedemokraternaavsÄg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fÀllas vilket Àr en unik situation i Sverige och har inte hÀnt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgÄng 1990.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur jÀmstÀlldhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras pÄ ledarplats. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mÀter antalet artiklar under perioden 16 april ? 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att nÀrmare visa pÄ vilket sÀtt de undersökta tidningarnas ledartexter förhÄller sig till jÀmstÀlldhet, feminism och kvinnoorganisationer.

Abstrakt Titel: AffĂ€rsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poĂ€ng Syfte: Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r först och frĂ€mst att undersöka vad aktuell teori sĂ€ger om affĂ€rsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestĂ€mma om teorier av ett Community företag stĂ€mmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frĂ„geformulĂ€r för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna sĂ€ger om Communitys och ett riktigt Community inte Ă€r stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver.

FrÄgan om verkligheten och dess beskaffenhet har lÀnge orsakat stor förbryllning hos mÀnniskan, vilken historiskt sett har försökt förklarats pÄ olika sÀtt. Inte minst genom olika slags gudalÀror. Idag lever vi helt annorlunda Àn vad vi gjorde för exempelvis 1000 Är sedan. Det Àr inte lÀngre gudar som Àr den dominerande verkligheten ? det Àr IT-tekniken.

SammanfattningTitel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens pÄverkan pÄ delÄrsrapporter i fastighetsbranschenNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Johannes Fritzin och Pia Siewert SvenssonHandledare: Bengt BengtssonDatum: 2014-01-08Bakgrund: Det har lÀnge diskuterats hur tillgÄngar ska vÀrderas och redovisas och flera standarder har införts genom Ären. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att vÀrdera förvaltningsfastigheterna till verkligt vÀrde. Kritik har dock riktats mot detta vÀrderingssÀtt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat stÀller krav pÄ ökade upplysningar.Syfte: VÄrt syfte Àr att studera och beskriva hur vÀl bolagen inom fastighetsbranschen, som Àr skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delÄrsrapporter vad det gÀller vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill ocksÄ belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero pÄ. DÀrutöver tÀnker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delÄrsrapporter. Metod: Studien Àr en dokumentstudie av delÄrsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes Àr banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde uppdelat pÄ olika nivÄer. VÀrdering nÀr en aktiv marknad saknas Àr ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet pÄ dÄ de övervÀrderade sina finansiella tillgÄngar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vÄr frÄga. Hur stor andel av bankers tillgÄngar klassificeras som finansiella instrument av nivÄ 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att titta pÄ banker i Norden som följer IASBs regelverk.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om kunskaperna hos vÄra elever ökar inom ritningslÀsning, genom att eleverna befinner sig i en miljö med ett verkligt objekt. Vi har utfört ett kvasiexperiment med tvÄ grupper, dÀr den ena har fungerat som kontrollgrupp. Kontrollgruppen har genom hela experimentet befunnit sig i en traditionell klassrumsmiljö, medan försöksgruppen i halva experimentet har befunnit sig i miljön med det verkliga objektet. Genom att jÀmföra provresultaten mellan grupperna, har vi fÄtt fram ett kvantitativt resultat, dÀr eleverna i försöksgruppen förbÀttrade sina resultat betydligt, i motsats till eleverna i kontrollgruppen. Det tyder pÄ att fler elever i försöksgruppen, fick sina lÀrstilar tillgodosedda i det verkliga objektet..

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..