Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Den här uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nodal governance är användbart i analysen av en svensk förvaltningskontext där främst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats på en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekämpning.Analysen har visat att visat på teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras. Studien har visat på möjligheterna och begränsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i..

The company GEMS PET Systems produces cyclotrons which is a type of particle accelerator. The cyclotrons create log files that are analyzed by the company?s employees for different purposes like troubleshooting or installation. The purpose of the project is to with a usage-centered design method create a paper prototype of a tool that will help the employees to analyze the log files in a more efficient way than earlier.The result shows how the usage-centered design method was used to create the paper prototype and how the user interface was created according to human-computer interaction (HCI)..

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har påverkats av de GIS-stöd som har införts på SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas är till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats på det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. Utvärderingen baseras till stor del på en enkätundersökning som visar hur användarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har påverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbättringar har studerats. En omvärldsanalys har också gjorts för att kunna jämföra SkogsGIS med GIS-system som används på andra skogsföretag.

När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling.

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i åldrarna sju till tio år, med textilier som slutprodukt. För att uppnå ett gott resultat krävs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har använt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, färger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och växter, med inriktning mot de norrländska arterna. Färgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton färger.

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag..

A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..