Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng Operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta Operationstiden.

I detta arbete har studerats hur flödet i en flerstegs- bearbetningsprocess påverkas av stokastiska fluktuationer och störningar i de enskilda processtegen. Mera bestämt har analys utförts av hur de stokastiska variationerna i Operationstiderna kan och bör modelleras vid simuleringsstudier. Även hur påverkan av valet av sådana stokastiska modeller kan tänkas ha på processen i sin helhet, till exempel avseende total genomloppstid.Examensarbetet syftar till att undersöka hur val av fördelning på parametern Operationstid, påverkar resultatfaktorn genomloppstid vid flödessimuleringar. För att finna svar på denna påverkan har en fallstudie utförts, med utgångspunkt av indata från en produkt som tillverkas på Volvo Aero. Denna produkt genomgår en tillverkningssekvens innehållande 18 stycken bearbetningsoperationer innefattande tre olika processtyper (automatisk, halvautomatisk och manuell).

Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga muskelrörelser som ökar den metabola värmeproduktionen i kroppen. Förekomsten av postoperativ shivering är ett problem inom den perioperativa vården. Det finns flera orsaker till shivering. Termoregulativa och icke termoregulativa. PAS förekommer i ca 5-65% av alla anestesier, men frekvensen har under åren minskat.

A lot of young athletes have great dreams but only a few reaches the stars. Which ways make it possible for the dreams to come true?This study has made a small research on the Swedish NHL professionals have made their way to the NHL by looking at data about their choices during his career, and tried to see if there is any connection between their paths to every hockey player's dream, the NHL. Results of the study show that there is a anatla different ways to go, but some are more common than others..

Hur kan två automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet färdigmonterade produkter i timmen? Denna fråga ställdes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som är gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete är att Thule anser att två av deras monteringslinor inte når sin fulla kapacitet. Utifrån bakgrunden kom syftet att öka antalet färdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptäcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsättningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de båda linorna finns ett mål uppsatt om hur många paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken.För att besvarar frågeställningarna och på så vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik på Umeå Universitet, under våren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som används i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartläggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill ändra hur bussningen monteras ihop. Detta för att få kortare Operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik på Umeå Universitet, under våren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som används i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartläggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill ändra hur bussningen monteras ihop. Detta för att få kortare Operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara värdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera äldre patienter som är i risk för komplikationer efter kolorektal kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos äldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, män och kvinnor, ? 70 år, elektiv kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före kirurgi genom intervju med standardiserade frågeformulär och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade någon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sårinfektion och urinvägsinfektion.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

Svenska studier visar att utförandet av trycksårsprevention har låg prioritet bland sjuksköterskor samt att sjuksköterskor även har undermåliga kunskaper om uppkomst och riskfaktorer för trycksår. Uppkomna trycksår orsakar stort lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Den farligaste riskfaktorn för att få trycksår är immobilitet. Under en operation kan patienten inte känna obehag eller ändra sitt kroppsläge på grund av erhållen anestesi och/ eller bedövning. En operation utgör därför en högriskfaktor när det gäller uppkomst av trycksår.Syftet med studien var att undersöka effekten av att använda ett tryckavlastande hjälpmedel på patienter med Operationstid på 90 minuter eller längre för att förhindra uppkomsten av trycksår.En experimentell studie med ett konsekutivt urval av 89 medverkande genomfördes på en operationsavdelning i Mellansverige.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.