Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet).Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en Operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete.Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress).

Mötet mellan människor sker alltid i någon form av miljö. Den fysiska miljön vi befinner oss i påverkar oss alltid. Begreppet miljö kan delas in i fysisk, psykisk och social miljö. I dag opereras allt fler patienter inom dagkirurgi. Dagkirurgi innebär att patienten kommer till sjukhuset och opereras samma dag som hon/han åker hem.

Tanken på att komma till en Operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en Operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att på en Operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en Operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enOperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på Operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påOperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar på en Operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används, upplever kommunikation, samarbete och patientsäkerhet.Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes på en Operationsavdelning som använt WHO´s Surgical Safety Checklist drygt ett år. Deltagarna fick anonymt besvara ett frågeformulär med strukturerade frågor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frågeformulärets 6 teman: säkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gälla på våra Operationsavdelningar. Syftet med studien är att kartlägga vilka hygienregler som gäller inom region Skånes nio opererande sjukhus och om det finns någon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har använts är en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrån 17 halvstrukturerade frågor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig på Operationsavdelningar i region Skåne.

Introduktion Patientsäkerhet är en viktig del i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet inom hälso- och sjukvården och inte minst inom riskfyllda områden som anestesi- och operationssjukvård. Operationsprocessen kan stödjas genom användandet av ett kliniskt informationssystem, ett så kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns väl beskrivet är hur ett sådant här informationssystem skulle kunna bidra till en säkrare vård.Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsäkerheten på en Operationsavdelning utifrån personalens perspektiv.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrån nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen på tre olika sjukhus i mellersta och södra SverigeResultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en Operationsavdelning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en Operationsavdelning.

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på Operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från Operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

En Operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.