Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

The main aim of this study is to investigate which structural ideas that lies behind the European Union?s marine operation Atalanta that has been put into motion to counteract piracy and robbery outside the coast of Somalia. In order to do this, we have with the use of the theory of weak states, intervention as well as sovereignty, investigated EU?s document in the question with the use of the idea centered analytical method. The questions that has guided this study, lies both on an empirical and theoretical level.

Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sällan nämns i reglementen, samt att förståelse för hur telekrigsförband uppträder och deras unika förmågor är generellt sätt låg inom försvarsmakten. Mitt syfte är att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmåga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjälp av ett teoretiskt synsätt svara på vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna fråga använder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer är att en telekrigsenhet är en unik resurs som kan bidra med unika underrättelser och verkan, främst kopplat till stegen förstå, få bättre lägesuppfattning samt att kunna engagera motståndaren i en MOUT-operation..

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

Oro drabbar många patienter inför en operation. Förutom den subjektiva känslan av obehag som patienten upplever pekar flera studier åt att preoperativ oro ger negativt inflytanden på återhämtning, läkning, ökad postoperativ smärta, illamående och förlängd sjukhusvistelse. Den preoperativa oron kan ha olika orsak och påverkas av en mängd olika faktorer. Att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar preoperativ oro. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex personer som opererat ortopediska ingrepp deltog.

Genom massmedierna kan hela samhällen bli influerade. Med tanke på medieteknikutvecklingen så har det varit intressant att ta reda på om medietekniken har bidragit till utvecklingen av psyops användande. Med medieperspektivet som bakgrund har uppsatsen svarat på om det första informationskriget, Operation Desert Shield/Desert Storm, har följts upp med ännu mer användande av psyops.Med slutsatser så som att psyops har fått en mer framträdande roll i krigföringen och att förändringarna kan härledas till medieteknikutvecklingen kan också frågeställningen besvaras.Slutsatsen är att Operation Desert Shield/Desert Storm har följts upp med ännu mer användande av psyops. Med medietekniken som bakgrund är denna en av anledningarna till att psyops utvecklats men också vice versa.För att besvara dessa frågor har en faktainhämtning gjorts på området för att sedan kunna jämföra de olika operationernas mål, medel och metoder..

Introduktion: När ett barns skrivs in på sjukhus för operation blir hela familjen påverkad. Inom barnsjukvården är föräldranärvaro och föräldrastöd mycket betydande. Tidigare forskning har påvisat att föräldrar känner oro och stress under sjukhusvistelsen och att barnen påverkas av föräldrarnas sinnesstämning. Tiden före operation, på vårdavdelning, innebär en hel del procedurer men trots detta även en del väntan. Väntan och ovissheten kring när barnets operation ska bli av, ökar möjligen känslan av ängslan.

Hjärtsjukdomar utgör en stor andel av de sjukdomar som drabbar människor. Personer med hjärtsjukdom upplever och uppskattar sin vardag som sämre jämfört med friska människor. En av de vanligaste revaskuleringsmetoderna vid hjärtsjukdom är en coronary artery by-pass grafting operation (CABG). Målen med operationen är att minska besvär och att minska mortaliteten i hjärt- kärlsjukdom hos dem som drabbats. Det ligger i sjuksköterskans profession att på bästa sätt informera och stödja patienterna i deras dagliga liv både före och efter genomgången operationen.

I dag är det många som står på väntelista för att genomgå en planerad operation. Dessa personer syns inte på sjukhusen och har sällan kontakt med hälso- och sjukvården under väntetiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av väntetiden inför en operation. Studien baserades på åtta internationellt publicerade ve-tenskapliga artiklar som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att ha svårt att hantera sjukdomssituationen och vara i behov av stöd: Att känna oro, osäkerhet, samt att tappa livslusten: Att känna smärta som begränsning i det dagliga livet och anpassa sig efter situationen: Att tänka positivt, känna kontroll och leva sitt normala liv: Att känna brist på information och känna sig försummad: Att bli sedd och känna att någon lyssnar.

The agriculture is today in a development that leads to bigger and bigger units in the primary production. To be able to follow this development many companies chooses to cooperate in different ways. The most radical change is when farmers fuses with other farmers and merge into to a big collectively owned operation firm. The reason behind this idea is that the firms achieve the big companies advantages by being complement to each other. The purpose of this essay is to make an economic analysis of two crop production companies who works together in an operation firm.

The focus of this essay is Swedish bilateral development aid. With the help of organization theory I analyse the development aid strategies and policies of the 1990s, in order to examine how and why they were introduced. I investigate three different types of aid organization, namely structural adjustment programmes, political conditionality tied to aid co-operation, and equality policy as part of development co-operation. I analyze the introduction and subsequent use of these three co-operation forms to see whether they were applied and adopted into Swedish development aid because more efficient measures were required or because they were the most recent and modern ways of dealing with development co-operation.Organization theory presents these two ways of analyzing organization. They are occasionally competing and sometimes complementing each other in explaining organization.

1979 till 1989 pågick en sovjetisk militär insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekämpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan återigen ett insatsområde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sätta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fästena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som från Sovjets insatser som kunde haft en effekt på denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats är att utgå från de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och påvisa framgångsfaktorer som kan användas på markoperationer inom ramen för upprorsbekämpning.