Mötet med närstående till patienter som avlidit är ett stressfyllt möte, både för närstående och sjuksköterskan. Tidigare forskning visade att närstående önskade få tydlig information och söker trygghet hos varandra. Närstående upplevde sjuksköterskan som en stor källa för trygghet och stöd i sorgprocessen. Den professionalitet och säkerhet hon förmedlar var av stor vikt för närståendes upplevelse av hela vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva erfarna intensivvårdssjuksköterskors reflektioner från möten med närstående till patienter som avlidit.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.

En kvalitativ intervjustudie har utförts i syfte att undersöka den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden som han/hon erhöll av sjuksköterskan i hemsjukvården. Studien utfördes i en liten kommun i Mellansverige. Åldern på deltagarna var 65+. I studiens resultat framkom det två teman: trygghet och respekt. Dessa teman har stor betydelse för den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden de erhåller av sjuksköterskan.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a.

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lek- och rörelseövningar i klassrummet kan vara ett komplement för att öka elevernas fokus, prestation och trygghet. Med rörelseövningar menas lek, avslappning och massage. 64 elever i åk 3-4 har deltagit i övningar under en period av 5 veckor vid olika antal tillfällen. Under övningarna observerades eleverna. Vid ett senare tillfälle intervjuades 14 elever.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

Trygghet kan både vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rädslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen är faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning påverkar den upplevda tryggheten och rädslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som är avskilda, mörka, slitna och där sikten och överblicken är dålig. Gångtunnlar är sådana platser allmänheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus på gångtunnlar för att ta reda på hur användandet av rumsliga element kan främja trygghetskänslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillämpning för gångtunneln ?Tillgången? i Eskilstuna.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

Ett grundläggande mänskligt behov är upplevelsen av trygghet och trots risker önskar många äldre personer fortsätta att leva i sina egna hem även när deras hälsa är hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland äldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistånd. En kvalitativ ansats användes med avsikt att få fördjupad förståelse för detta mänskliga fenomen. Sju äldre personer intervjuades från två städer i norra Sverige och de ombads att berätta om sin vardag och situationer där de känt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehållsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjälp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..