Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight.

Swedish studies have shown that more people than expected have problems with leg ulcers and that the yearly cost for treatment per patient is approximately 26 500kr. Since the elderly population is on the rise, there is a need to highlight this growing problem, to make sure that proper assessment tools are used and to improve the standard of care given to patients with leg ulcers. The aim was to show what a difference the nurse can make to patients with leg ulcers. With all types of wounds it is imperative to establish if there is any underlying reasons since certain illnesses can cause more wounds or delay the healing process. The doctor is responsible for making the diagnosis and to prescribe the correct treatment whereas the nurse?s responsibility is for the nursing care and its documentation.

Introduction: The conversation is one of the main components of the nursing process in psychiatric care. The preunderstanding on this research field is described based on theoretical concepts that together form the basis for understanding the study; nurse's role in psychiatric care, communication and caring relationship, as well as theories of the caring conversation and person-centered care. Research on the caring conversation as a theory and how it is experienced by patients existed, however, no research from the nurse's perspective was found.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the caring conversation with patients in psychiatric open care units.Method: Qualitative research interviews were conducted with six nurses working in outpatient psychiatric care in the west region in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed according to the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman (2004).Results: Four categories with related subcategories were distinguished throughout the analysis: The caring conversation, The importance of the care plan, Limitations and Caring based on the patients narrative.Discussion: An uncertainty about what caring conversation is and what it should contain creates uncertainty in the nurse's work. This results in a need for training for the individual nurse and the further research to obtain evidence for the importance of conversation in caring work.

The purpose of this article is to explore the technologies of government that are created within gender disorder assessments as an institution. I have done so by utilizing Norman Faircloughs discourse analysing instrument ?communicative action?, which focus on the social institution as relational.The material is strategically chosen by gathering texts from the Swedish state, the psychiatric clinics, NGO:s and by performing interviews with transsexual patients.When analysing the communication of the main agents, I have concluded that practices highly are a result of repeating text and speech inside the institution. The psychiatric assessments can also be seen as an illustration in changes in how citizens are governed in advanced liberal societies, where the role of the state has been gradually reduced in favour of other agents.I consider that the change illustrates an ?acting at a distance?-mentality where the patient is introduced to participate in the definition of the care in what I call ?negotiation as a technology?.

In the 1970s and 1980s, Sweden held about 15-20 certified health resorts that wanted to improve peoples? health with vegetarian food and alternative medicine. This essay aims to explore the popularity of health resorts through a patient?s perspective. What did the patients look for at the resort, which they could not find in the official health care? A basis for the analysis is Bonnie Blair O´Connor?s theory of Health Belief Systems.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt.

The aim is to describe the factors that influence nurses' assessment and measurement of pain in patients. Literature study based on 13 reviewed articles, searched in the Cinahl. Qualitative and quantitative articles were analyzed. Six themes were identified that can be seen as the factors that influence nurses' assessment and measurement. The themes were   pain education, nurses´ experience in the profession, nurses´ level of knowledge about pain relief, documentation about pain, nurse´s perspective on the patient, and pain measurement.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser..

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.