EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utreda vilken innebörd domstolarna har tillmätt de olika anknytningsmomenten samt vilken betydelse respektive anknytningsmoment har tillmätts vid avgörandet huruvida väsentlig anknytning föreligger eller ej. Genom analys av relevanta rättsfall avser jag att på ett överskådligt vis klargöra vad som krävs för att väsentlig anknytning skall anses föreligga. Jag avser även att belysa hur reglerna kan anses vara ett hinder mot EG-rättens fria rörlighet..

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning.

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL.

Mervärdesskattebedrägerier inom den gemenskapsinterna handeln är idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framväxt och det gemensamma mervärdesskattesystemets struktur har nya former av mervärdesskattebedrägerier uppstått. Då den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar återstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullständig harmonisering kan genomföras på mervärdesskatteområdet tillämpas destinationslandsprincipen på gemenskapsintern handel mellan näringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvärv framtagits.

Mervärdesskattebedrägerier inom den gemenskapsinterna handeln är idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framväxt och det gemensamma mervärdesskattesystemets struktur har nya former av mervärdesskattebedrägerier uppstått. Då den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar återstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullständig harmonisering kan genomföras på mervärdesskatteområdet tillämpas destinationslandsprincipen på gemenskapsintern handel mellan näringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvärv framtagits.

Den 1 juli 2007 infördes en ny lag till byggbranschen som innebär att handel av byggtjänster numera ska behandlas med omvänd skattskyldighet. Därav ska inte längre säljare av byggtjänster redovisa moms på sina utgående fakturor utan säljaren ska redovisa både in- och utgående moms. Orsaken bakom laginförandet är den mängd momsfusk som uppmärksammats där säljare av byggtjänster fått inbetalt moms för sina tjänster men inte redovisat den vidare till Skatteverket utan behållt den i egen ficka. Vår uppsats har beskrivit de olika positiva respektive negativa följder laginförandet har medfört..

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt i allmänhet. Utöver undersökningen har även tillämpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna påvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur på området. Uppsatsen följer den rättsdogmatiska metoden, ett inifrån- och utperspektiv. Vad säger lagen och vilka påföljder och konsekvenser innebär den? Läsaren kommer få en inblick i de risker som fastighetsbranschen står inför med den gällande lagstiftningen. Mervärdesskatten är en indirekt konsumtionsskatt.

The harmonization within EC Company Law has been relativley successful. Despite its relative success; important differences still remains in European company law.The freedom of establishment itself, and the ECJ?s interpretation of the freedom provides European companies with a substantial cross-border mobility. As a consequence of this mobility, together with the differences in national legislation; mandatory rules in company law can be easily evaded. A typical example of this is that a Swedish enterprise, by running their business through a British private limited company, can escape the Swedish legislation on capital contributions when forming a company with limited liability for its members.

Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket.Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem.

Sedan 1995 står det klart att den svenska momslagen strider mot EU:s momsdirektiv. Eftersom tillräckligt mycket förändringar inte genomförts från Sveriges sida har ämnet blivit mycket aktuellt, då EU-domstolen nu inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Den största motsättningen handlar om att det i Sverige görs ett generellt undantag från skattskyldighet för allmännyttiga ideella föreningar, vilket enligt EU är ett för generöst undantag. I direktivet framgår att liknande varor och tjänster ska belastas med en liknande skattesats och att begreppen i medlemsländernas lagstiftningar ska vara lika, vilket ska leda till att de beskattningsbara transaktionerna ska bli jämförbara inom hela EU. För att undersöka hur allmännyttiga ideella föreningar skulle påverkas av en eventuell ändring av momslagen, har intervjuer genomförts med tre idrottsföreningar; en ridklubb, en tennisklubb och en golfklubb.

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Titel: Obegränsat skattskyldig vid utflyttning från SverigeÄmne/kurs: Beskattningsrätt, Examensarbete, HA6035, 15 HPFörfattare: Adnan ElkazHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: Obegränsat skattskyldig, Väsentlig anknytning, AnknytningsmomentSyftet med uppsatsen är att undersöka när en person blir obegränsat skattskyldig trots att han är utflyttad från Sverige. Uppsatsen behandlar väsentlig anknytning som är ett centralt begrepp. En person blir obegränsat skattskyldig i Sverige efter utflyttningen om han har väsentlig anknytning hit. För att ge uppsatsen en helhetsbild har jag även tagit upp de fall där personen inte får väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte är obegränsat skattskyldig här.En person som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige. Då är han skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett varifrån dessa kommer.