I och med höjda energipriser och ökad medvetenhet om naturresursernas ändlighet har intresset för energieffektivisering ökat inom alla områden. I ett av riksdagens miljökvalitetsmål anges att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 i förhållande till den användning som var 1995. Som det ser ut idag har energianvändningen i bostäder och lokaler snarare ökat än minskat sedan 1995 därför krävs stora krafttag om målet ska nås.De största värmeförlusterna i en byggnad sker genom transmissionsförluster. En annan förlustfaktor i en byggnad är det okontrollerade luftflödet som transporteras in eller ut ur klimatskalet genom springor och otätheter i konstruktionen. Detta luftläckage är svårt att uppskatta eller beräkna utan att göra en täthetsmätning av byggnaden.

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende på funktioner, användarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jämförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata så långt det var möjligt där resultaten för byggnadens specifika energianvändning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och årlig energianvändning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en känslighetsanalys av indata där flera parametrar ändrades stegvis och resultat för BSE jämfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-värden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt även programspecifika inställningar.Resultat från simulering av årlig energianvändning visade att IDA ICE och VIP båda räknade med en total energianvändning på ca 129 MWh per år med jämlik fördelning både för tillförd och avgiven energi. IDA ICE beräknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 år) Atemp] medan VIP räknade med 102,9 [kWh/(m2 år) Atemp].

En samverkanspelare drar nytta av interaktionen mellan det Omslutande stålröret och profilens betongkärna för att därav erhålla en ökad lastkapacitet. För att förstå beteendet och effekterna av interaktionen mellan stål och betong är det viktigt att förstå de enskilda materialens beteende. Betongens huvudsakliga uppgift i en samverkanspelare är att ta upp tryckkrafter medan stålets främsta uppgift är att motverka momentpåkänning och uppta dragkrafter. I normal rumstemperatur samverkar stål och betong för att bära den aktuella lasten.Samverkanspelaren har stor potential med avseende på lastkapacitet. Nedan tas några av de förväntade positiva effekterna av interaktionen mellan stål och betong upp:Förekomsten av buckling för stålet försenas samtidigt som den försämrade bärförmågan efter lokal buckling uppstått dämpas, beroende på betongkärnans återhållande effekt.Förhindrar spjälkning och hållfasthetsnedsättningen för betongen blir inte lika drastisk.Ökad tryckhållfasthet och deformations kapacitet, speciellt för grövre tvärsnitt.Vid ett brandscenario utsätts pelaren för en temperaturhöjning.

Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in.

Luleå är beläget vid kusten i Norrbotten. Det flacka älvlandskapet och centrums läge på en halvö medför att den visuella kontakten med vatten är god. Det geografiska läget medför att infarterna huvudsakligen koncentreras till två vägar: Älvbrovägen och Bodenvägen. De båda infarterna löper genom natur med vitt skilda karaktärer; den första genom mager tallhed och ondulerande sanddynor och liten kontakt med omgivande bebyggelse, den senare genom moränmark med blandskog och björkbestånd, vikar, områden med storhandel och i närheten av bostadsbebyggelse. Det som är gemensamt för de båda infarterna är att det finns ett behov av att bryta av monotonin i trafikantupplevelsen och förbereda resenärerna på mötet med staden. Här fann jag möjligheten att gestalta för resan från ett mörkt landskap till den upplysta staden.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt projekt för en kommun men också för att det involverar flera intressanta frågor. Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället och det finns få saker som så effektivt återställer mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. Värdet av parker och grönområden i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka denna utveckling är att kombinera parker med andra nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering.