Abstrakt Vi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten.

I samband med andra världskrigets start 1939, utvecklades kemiska ämnen för ogräs- och bekämpningsmedel. Numera påträffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mänskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav ställts på Omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och själva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987. Inom kaffebranschen har det länge stått stilla när det gäller arbets- och miljöfrågor. Det tog fart när stora aktörer på marknaden, däribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja.

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning eftersom individen inte enbart brottas med sin sjukdomsbild. Individen måste ständigt försvara sig då hon bemöts som en fuskare eller ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Samhällsdebatten har skildrat långtidssjukskrivna som bidragsfuskare, som enbart sjukskriver sig för att få sjukpenning. Detta skapar en attityd gentemot långtidssjukskrivna som ohederliga och tärande på samhället.

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visaupp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskningsom har gjorts på ämnet sedan dess.Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kalladeinteraktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer kravpå hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för känsloregler.Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år.

En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala Omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar.SyfteSyftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhållanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga män. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga män i 18-19års åldern ur samma vänskapskrets för att få en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger på deras berättelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begår brott av rationella skäl för att få snabba pengar och saker de vill ha.

Vid transport av temperaturkänsliga produkter krävs en förpackning som klarar av att hålla temperaturen inom ett visst intervall så att innehållet inte skadas. Omgivningstemperaturen kan variera mycket under en transport och det är viktigt att förpackning kan kyla passivt utan att påverkas för mycket av Omgivningen. Ett typiskt användningsområde för denna typ av förpackningar är inom sjukvård för transport av läkemedel, organ och andra biologiska produkter.Problemet som denna rapport behandlar är att ta fram en sådan förpackning för hingstsperma som skulle kunna skickas med posten. Sperman behövde först kylas ned från rumstemperatur till 5°C under tio timmar innan den skulle hållas vid denna temperatur i ytterligare 24 timmar. För att lösa detta användes en kombination av isolering och fasomvandlingsmaterial vars egenskap att lagra energi gör att en konstant temperatur kan hållas under en längre tid.

År 1981 kom den första rapporten om en tidigare okänd sjukdom som senare kom att benämnas hiv. När hiv- viruset upptäcktes orsakade det stor oro, mycket på grund av att människor inte riktigt visste vad de hade att göra med. Trots ökad kunskap och medicinska framsteg fortgår spridningen av denna allvarliga sjukdom. I detta arbete beskrivs virusets uppbyggnad samt aids begreppet, men främst ligger fokus på hivpositivas och deras anhörigas upplevelser av sjukdomen. Drabbade och deras närstående är på olika sätt föremål för det sociala stigma som sjukdomen medför.

Stress är en primitiv reaktion som varit nödvändig för människans överlevnad då det är en naturlig respons på ett kommande hot. När Omgivningen ställer krav på individen som denne inte kan hantera eller upplever vara för stora uppstår ett stresspåslag. Flertalet studier visar att studenter är en grupp i dagens samhälle som upplever mycket stress. Höga nivåer av stress bland sjuksköterskestudenter och medicinstuderande har visats sig påverka minne, koncentration samt problemlösningsförmåga, vilket i sin tur leder till försämrad inlärning och försämrade studieresultat. Studien syftade till att undersöka upplevelser av stress hos fysioterapeutstudenter och uppfattningen om hur denna stress kan påverka studier och framtida yrkesliv.

Trots att så många kvinnor drabbas av missfall är det ett ämne som det inte talas om i Västerländsk kultur. Kvinnor som genomgår missfall upplever därför ofta brister i socialt stöd i samband med missfallet. Av denna anledning spelar bemötandet från vårdpersonal en betydande roll då det kanske är den enda möjligheten kvinnan har att tala med någon om sitt missfall, men också för att få svar på viktiga frågor.     Den här uppsatsen syftar till att öka kunskapen om kvinnors upplevelser av missfall och bemötande från vårdpersonal. En induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod har använts i denna studie. Sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor från olika geografiska områden i Sverige.     Resultatet visar att kvinnorna delar upplevelsen av att ha förlorat ett önskat barn.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begränsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orättvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att känna rädsla och oro för att dö, att känna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att känna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig på andra när det gällde astman.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrån ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgått en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att få en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Våra frågeställningar har belysts utifrån tre teman förväntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrån ett klientperspektiv, men också aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrån klienternas utsagor.