Att ha en blogg, eller dagbok på nätet, har blivit otroligt stort och populärt den senaste tiden. Bloggandet har blivit ett fritidsintresse för många, en plats där man kan dela med sig av sina tankar, reflektera och fundera. Då fritiden är en viktig arena för skapandet av ungdomars identitet tyckte jag att detta ämne var intressant att undersöka. Många unga tjejer har idag tagit till sig nätet och bloggen som medium och spenderar idag sin fritid med att blogga. Jag menar att detta är intressant då det belyser ett nytt fenomen, bloggen, både som uttrycksform och som identitetsverktyg men också som fritidsintresse i samhället idag.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

ABSTRAKT Persson, Emely & Trägårdh, Cecilia (2014). Språktest ? ett nödvändigt ont eller ett värdefullt lärverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och frågeställningar Vårt övergripande syfte är att undersöka lärares syn på att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvändning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Våra frågeställningar är: Finns det något samband mellan förekomsten av professionellt lärande mellan lärare och sättet på vilket lärare väljer att kartlägga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd? Hur väljs tester ut? Hur används resultatet i det fortsatta lärandet? Kan det uppstå några etiska problem i samband med testning och i så fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket språkets roll är av stor vikt vid lärande och utveckling.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

Detta examensarbete handlar om hur man med olika skötselåtgärder kan påverka den biologiska mångfalden vid våtmarker. Våtmarkernas värde har tidigare ansetts vara små. Man dränerade och fyllde igen oräkneliga våtmarker i slutet av 1800- talet för att skapa odlingsmark. När våtmarkerna försvann minskade livsbetingelserna för de växter och djuren som levde i dessa miljöer, bland annat p.g.a. ökade näringsutsläpp och föroreningar från stad och jordbruk som försämrade vatten- och livskvalitén. Idag har behovet av våtmarkens betydelse omvärderats.

Fastän psykologer och psykologins ställning i samhället ofta sägs ha förändrats så finns det väldigt lite forskning gjord på yrket. Särskilt saknas det studier som inriktar sig på att undersöka omdaningar i den svenska psykologprofessionen över tid. Syftet med uppsatsen är att granska, beskriva och analysera den svenska psykologprofessionen mellan åren 1990 och 2010. Studien empiriska material utgörs av de nummer av Psykologtidningen, vilket är Svenska Psykologförbundets officiella tidning, som utgivits under dessa år. Dessa har analyserats med hjälp av en diskursanalytisk ansats som utgår från de metoder och teorier som den franska historikern och filosofen Michel Foucault utarbetade.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena.

När man arbetar med gröna miljöer ställs man ibland inför problematiska platser där ingenting verkar överleva. Ett exempel är platser med skuggiga och torra ståndorter. Växter är beroende av solljus och vatten för att leva således kan det vara svårt att hålla dessa platser grönskande. Därför är det spännande att söka svar på vilka växter som kan trivas och ge en vital grönska för skuggiga och torra ståndorter.Studiens frågeställning lyder: Vilka växter kan ge vital grönska i torra och skuggiga ståndorter i urban miljö? Den kompletteras med underfrågan: Bör man göra något särskilt i anläggningsskedet av en skuggig och torr ståndort för att öka möjligheterna för en vital grönska? Svar på varför vissa växter är bättre lämpade för vissa ståndorter har sökts genom litteratur kring biologi, växtfysiologi, växter och stresshantering samt trädgårdslitteratur.

Att ta undervisningen utanför skolans väggar är ingen ny metod för lärande. Studiebesök är en pedagogisk metod som ger tillfälle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka museers syn på förväntat lärande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lärarhandledningar och pedagogiska program som är framställda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum. Museernas historiska iscensättningar, historieförmedling och framställningar om förväntat lärande studeras.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Fornlämningars skydd regleras i Lagen om Kulturminnen (KML) m.m. (1988:950). I samband med varje skoglig åtgärd är man skyldig att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer och lämningar, detta stadgas i Skogsvårdslagen (1979:429). Förutom själva fornlämningen så är även omgivande mark, det så kallade fornlämningsområdet skyddat. 2 kap 1 § i KML säger vilka fornlämningar som är skyddade enligt KML, bland annat så tas gravar och boplatser upp (KML 1988:950).

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård. I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar.