Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 utövade planerad motion på fritiden, samt jämföra deras motionsvanor med deras betyg i Idrott & hälsa. Vidare undersöks hur aktiva dessa elever är i idrottsföreningar och hur deras deltagande i olika föreningar kan påverka betyget. För att få svar på syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning på två olika skolor i Skåne. Det sammanlagda antalet enkäter var 103 till antalet. Studien visade bland annat att det var betydligt fler flickor än pojkar som aldrig motionerade på fritiden och fler pojkar än flickor utövade en föreningsbunden idrottsaktivitet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i dagliga aktiviteter för äldre personer inom särskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlägger den äldre personens behov; Använda den äldre personens förmågor för att främja delaktighet; Olika aspekter att ta hänsyn till vid förskrivning av hjälpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vårdpersonal. Resultatet visade att ett likvärdigt synsätt och ett väl fungerande samarbete med vårdpersonal var en viktig förutsättning i arbetet. Vidare sågs handledning och utbildning av vårdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att främja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med Omfattning av 1492 antal frågor.

Sammanfattning    Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser.

Syftet med studien är att synliggöra lärarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frågeställningar är: Hur talar lärarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lärarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utsträckning och på vilket sätt tar lärarna hänsyn till varje elevs behov och förutsättningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Examensarbetet tar avstamp ifrån de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lärarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lärarna anser att individanpassad undervisning är av betydelse för elevers lärande.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur samarbetet mellan anhöriga och personal fungerar, för att det på bästa sätt ska komma brukaren tillgodo. Studien omfattade åtta personer, fyra anhöriga som är/var barn till brukare på demensboenden och fyra personal från två olika boenden. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena information, påverkan och deltagande. I intervjusvaren framkom att anhöriga och personal ansåg att samarbetet fungerar/fungerade tillfredsställande. Anhöriga som var framåt och aktivt försökte påverka omsorgen hade goda möjligheter till medinflytande över omsorgen om den närstående.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken Omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken Omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de två organisationernas redovisningsregler hanterar området leasing. Ett förslag har lagts fram som innebär att operationell leasing inte längre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. Istället skall all leasing klassificeras som finansiell och därmed aktiveras på företagens balansräkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsättare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska noterade företag påverkas av en förändring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna på deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod där årsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken på den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. Därefter räknas effekterna på företagens nyckeltal ut för att göra en jämförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen använder sig av operationell leasing.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken Omfattning detta sker.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken Omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv.