Utifrån inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans år åtta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna från tre olikaaspekter, kvantitativt, innehållsligt och interaktionellt. Inspelningarnainnehåller också en del med en samtalsledare, för att kunna jämföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen ärinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gång, hur många ord och turer de använder sig av. Deninnehållsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya ämneni samtalet och på det sättet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frågor som kan ge svar som styr samtalet åtett håll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att några deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försockså en diskussion kring frågan varför resultatet ser ut som det gör..

Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser.

The running of gas turbines with low emissions causes high pressure pulsations to arise in the combustion chamber. These pulsations are high amplitude sound vibrations. At some frequencies these are harmful to the gas turbine. Hence these pulsations are monitored to avoid operating conditions where pulsations are specifically harmful. It is necessary to expose the system of known pulsations to verify the functionality of the monitoring process.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför vilka former som främjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lärarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer på två olika skolor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete.Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna:Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt.

Vårt problemområde är hur genus och kön konstrueras i leken i åldrarna tre till sex år. Syftet med examensarbetet är att få en större insikt i hur barn på tre till sex års ålder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men också lekarnas innehåll. Frågor vi utgått ifrån är: Hur får, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka får huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad händer när pojkar respektive flickor går in i varandras lek? När leker de könsuppdelat och vad kan det bero på? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrågasätter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet påverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på två förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet på de två förskolorna visade sig skilja ganska mycket åt, i den ena barngruppen såg tjejerna och killarna inte på varandra som två enskilda grupper medan på den andra förskolan visade de sig vara väldigt könsuppdelade..

Demens är en progressiv sjukdom som påverkar olika kognitiva förmågor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen påverkar livet för personen med demens och dennes närstående i hög grad. Med demens i tidig ålder menas personer under ålder 65 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till personer som drabbats av demens i tidig ålder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Handledning anses idag vara av påtaglig vikt inom sociala yrken. Det anses kunna motverka djupgående psykologiska effekter som exempelvis utbrändhet hos yrkesutövaren. Det ses även som en kvalitetssäkring till att korrekt arbetssätt används och att fokus bibehålls till arbetsuppgiften. Denna studies syfte var att genom en grupp DBT terapeuters upplevelser dels kartlägga konsultationsteamets innebörd samt dess betydelse och de förutsättningar den ger terapeutens identitetsskapande process. Studien har utgjorts av en hermaneutisk empirisk fenomenologisk forskningsdesign och har via kvalitativa semistrukturerade intervjuer fokuserat på att undersöka mening i varje utsaga.

In this thesis, we are concerned with the many different professional roles that a public librarian, working at a small library, has. More specifically, the purpose is to find out which different roles that librarians believe they have, and which view they have upon those. Furthermore, we are exploring the tendencies that librarians discuss in relation to these professional roles. To pursue this goal, we have used the methodology of focus group interviews, with the unconventional twist that our interviews were done using web chats. This may have the advantage that the informants may present more honest views than when using ordinary interviews due to the anonymous character of chatting.

Syftet med studien var att studera förskollärares roll på sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frågeställningar: Vad är förskollärarens roll på sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskolläraren för att ta vara på det friska hos barn och hur arbetar förskollärarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollärare på totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollärarna fått chansen att dela med sig av sin egen syn på deras roll på lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollärarna hade ungefär samma syn på sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mål samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera år för att samla på sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar på vikten av att som förskollärare kunna läsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det är för barns tillfrisknande att förskollärarna finns på sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon från all tänkbar sjukvård. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .