Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..

SammanfattningSamarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder: Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har? Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering? Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat?För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och två som gått inom träningsskolan.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället världen över. Övervikt som uppkommer redan i barndomen kan bestå upp i vuxen ålder och påverka individens livskvalité och hälsa negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete med överviktiga barn. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserar sig på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett antal faktorer påverkade det preventiva arbetet.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Platsen för projektet är bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Platsen präglas av en stark tvåsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta på i mitt projekt även i programmet. Många vill bo i Stockholms innerstad men få är priviligerade att faktiskt kunna göra det och därför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostäder där bostadsytan kan användas effektivt för att fler ska få plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus där studenter och familjer med föränderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar på bostaden.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet.

This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation.   Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kärlek by Carin Holmberg, the anthology, Jämställdhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender.

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen.Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig.

När ett barn insjuknar i cancer rasar världen samman för hela familjen och föräldrarna hamnar i en svår krissituation. Information och kommunikation är då av största vikt för att föräldrar ska få de bästa förutsättningarna för att klara av resan under sitt barns cancerbehandling.Syftet med denna litteraturgenomgång var att belysa föräldrars erfarenhet av information under behandlingstiden hos ett cancersjukt barn. Detta gjordes genom att söka efter kvalitativa artiklar utifrån sökorden; child, parents, neoplasm/cancer, childhood cancer, information, information needs, education, education needs, communication, communication needs, oncology care, nursing care, teaching. Artiklarna analyserades utifrån Ewans analysmodell.Tre kategorier utifrån föräldrarnas stora behov av information framträdde;1. Att informationen/undervisningen sker på ett sätt så att jag kan förstå och ta den till mig2.

Background: ?Transitional care? is a new form of care in the Child and Adolescent Mental Health Services (CAMHS) in Sweden. The level of care, between outpatient and inpatient, has been developed to meet children/adolescents and their families in a different way than in the traditional outpatient and inpatient treatment. The contact offered can be intense with frequent contact and also with more time set aside for every occasion. The nurse, who is one of the categories of personnel involved in the multidisciplinary team works largely in other contexts than in the therapy room at the clinic or on the ward.