Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till.

Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till. Detta då det bl.a.

Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de Olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008..

De fo?rsta Olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de Olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de Olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de Olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en stad som anordnar OS hanterar stadsutveckling. På senare tid har den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) haft en hållning där de uppmuntrar kandidatstäder att planera för det olympiska arv som spelen medför. Det finns historiska exempel som visar att OS tidigare medfört en rad ohållbara arv, däribland underutnyttjad infrastruktur som blivit en dyr börda för skattebetalare att underhålla.Detta arbete går in djupgående på Londons värdskap av OS år 2012. Vad som gör London extra intressant att undersöka är att staden nämligen var den första värdstad som kunde planera för den IOC:s vision om ?legacy? fullt ut.

De fo?rsta Olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de Olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de Olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de Olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på varför mediebevakningen av Paralympics har ökat. För att undersöka om det var skillnad i mediebevakningen av Paralympics 2008 och Olympiska spelen 2006 gjorde vi en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Genom att mäta utrymmet i två lokala dagstidningar i Norrbotten fick vi fram ett resultat som visade att den norrbottniska deltagaren i Olympiska spelen hade mer utrymme än de tre norrbottniska deltagarna i Paralympics. För att få svar på varför det är skillnad och varför bevakningen har ökat, valde vi att intervjua Paralympicsdeltagare och sportjournalister på Norrbottens-Kuriren. Det som framkom är att mediebevakningen har ökat, men det finns fortfarande mer att göra..

Sociala digitala spel har ökat i popularitet sedan genren etablerades år 2007. Sociala spel är en vardag för många människor och återfinns på- eller runtomkring sociala nätverk, exempelvis Facebook. För att skapa kvalitativa sociala spel kan tydliga direktiv användas för hur design och utvärdering ska genomföras. En brist uppmärksammades av denna typ av direktiv i form av färdigutvecklade heuristiker för att designa och utvärdera sociala spel. För att undersöka hur sociala spel kan designas och utvärderas användes initiala heuristiker som kompletterades via en litteraturstudie.

Med ny teknik förväntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den här uppsatsen avser undersöka vad lärare har för inställning till användandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet består av intervjudata med fem lärare i gymnasieskolan. Utifrån en genomgång av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv inställning till att använda nya metoder i sin undervisning påpekas problem med spelens kvalitet.

De Olympiska spelens invigningsceremonier är till brädden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hämtas dessa symboler och tecken ur populärkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se på vilka sätt värdländernas nationella identiteter porträtteras. Jag har också valt att analysera detta utifrån teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat på att nationens narrativ i stor utsträckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befästa maktpositioner..

Syftet med denna uppsats var att identifiera designprinciper vid migrering av stationära spel till Apples iPhone. Litteraturstudier, heuristisk utvärdering, enkätundersökning och djupintervjuer användes som metoder. Resultaten visade på att framför allt inmatningsmetoder, brist på feedback och skärmstorlek är problemområden i migrerade spel. Slutsatser inkluderar att spel aldrig bör migreras exakt som de stationära versionerna, nya inmatningsmetoder hos mobiltelefoner bör utnyttjas bättre och det bör övervägas om vissa spel överhuvudtaget bör migreras beroende på genre..

Minx Ghetto är ett point-and-click-spel som är utvecklat i flash och bygger på enkelheten att kunna bygga upp ett spel av enbart linjer och minimalt med färg. Ett point-and-click-spel är ett typ av spel där man styr, som i detta fallet en karaktär med enbart muspekaren. Man klickar på skärmen och karaktären går dit du klickat och plockar upp objekt som du klickat på. Objekt som är klickbara färgas rött när man sveper över objektet med muspekaren. Karaktären styrs genom att klicka på ett objekt.

Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i västerländska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur?s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det även med en intervjudel, där några speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frågor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svåra och svårigheten med valfrihet i spel.

Detta kandidatarbete undersöker hur narrativa strukturer inom spel fungerar i kombination med varandra, hur dessa kan användas tillsammans och vad som förändras i en spelproduktion. Syftet är att undersöka trippelnarrativ som metod för användande av flera narrativa strukturer i ett och samma spel och att ta reda på hur det kan tillämpas i en spelproduktion. Vi genomförde en undersökande produktion där vi utvecklade en prototyp av ett spel med en trippelnarrativ struktur för att sedan diskutera och resonera kring användandet i spel..

Detta kandidatarbete utgår ifrån två stycken frågeställningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara på dess frågeställningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling är en direkt inspiration ifrån utvalda kapitel från Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.