Sök:

Sökresultat:

1169 Uppsatser om Oljeförorenat vatten - Sida 16 av 78

Erosion vid dagvattendammar : litteraturstudie med inventering av 13 dagvattendammar

Vatten har alltid haft en stark dragningskraft pÄ mÀnniskan. De flesta uppfattar vatten som avkopplande och rogivande. I alla tider har dammar, fontÀner och vattendrag utgjort en vÀsentlig del av landskapsarkitekturen. I vÄra dagar utgör dagvattendammarna ett tillskott i vÄr miljö, dÀr syftet i första hand Àr att fördröja dagvatten. Denna funktion kombineras i mÄnga fall av önskan om att skapa rekreativa vÄtmarksomrÄden som kan utgöra ett positivt inslag, sÀrskilt i urban eller halvurban miljö, dÀr tillgÄngen till naturen saknas.

Utveckling av verktyg för jÀmförelse av kundanpassade och platsspecifika enskilda avloppssystem : Development of a comparative tool for custom-made and site-specific on-site sewage systems

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

MarkanvÀndningens klimatpÄverkan

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

Över Ă„n efter vatten : en studie om chefers syn pĂ„ kunskap och kunskapsutveckling

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.

Reningseffekt i dÀmd dagvattentunnel i MÀrsta, Sigtuna kommun : Pollutant removal in a dammed stormwater tunnel in MÀrsta, Sigtuna municipality

Det vatten som avrinner frÄn hÄrdgjorda ytor, sÄ kallat dagvatten, innehÄller ofta en mÀngd olika föroreningar, sÄ som tungmetaller och nÀringsÀmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. Ett vanligt sÀtt att rena detta vatten Àr genom öppna system, som dammar och vÄtmarker, eftersom de fungerar bÄde som flödesutjÀmnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, MÀrsta, finns en dagvattenanlÀggning med dammar och översilningsytor, vars syfte Àr att rena dagvatten frÄn ett avrinningsomrÄde pÄ ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primÀra syfte var att leda vattnet förbi MÀrsta centrum. Tunneln Àr ca 3100 m lÄng, sprÀngd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till MÀrstaÄn. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

Energieffektivare torkning i diskmaskiner genom ny torkmetod : UtvÀrdering genom praktiska försök och simuleringar

VÀrldens energiförbrukning ökar stÀndigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem dÀr klimatförÀndringen Àr ett av de största problemen. HushÄllens energiförbrukning stÄr idag för en betydande del av den totala energianvÀndningen. Det Àr dÀrför viktigt att effektivisera hushÄllens energianvÀndning för att reducera deras pÄverkan pÄ miljön. Vitvaror, som stÄr för en stor del av hushÄllens energianvÀndning, har en stor potential att energieffektiviseras.

VTEC, smittskydd pÄ gÄrdsnivÄ

Verotoxinproducerande E. coli Àr en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos mÀnniska upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS Àr mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och mÀnniskor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mÀngder bakterier i sin avföring.

Energieffektivisering av Hotell Inlandia Norsjö

Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö pÄ uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som Àr gamla, ineffektiva och dÄliga för att sedan ta fram förslag pÄ förbÀttringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts Àr:? VÀrmekÀllan? VÀrmesystem, radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och berÀkning av vÀrmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvÀrmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lÀgre vÀrmegenomgÄngstal, U-vÀrde. En offert har tagits fram pÄ nya fönster som anvÀnts för att jÀmföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska Ärliga energibehovet minska med ungefÀr 33,8 MWh per Är och för att förstÄ ungefÀr hur mycket det Àr sÄ kan det jÀmföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger pÄ 25 MWh per Är.BerÀkningar har gjorts pÄ dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som slÀpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som slÀpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvÀrmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska frÄn 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gÀller om det bor tvÄ personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt Är.

ServeringskÀrl för restaurang

The water company MittSverige Vatten (?MidSweden Water?) located in the Medelpad, Sweden was in need of a moreexclusive water carafe for restaurants and conference in the region. Current design solution was not able to cope with thedemand of a more exclusive setting and was not promoting the company in a good way. In the beginning of the projectit became clear thru an intense interview period that there was at least three directions for design solutions the companycould go for.? A carafe (exclusive settings)? A pitcher (conference and lunch servings)? A water dispenser type (serving of larger amounts of water during a certain brief periods of time.)It was decided to go for the exclusive one.Small pieces of rock from the last ice age turned out to be a vital component of the new design concept for the company..

Mediabrickan

Som examensarbete har vÄr grupp valt att presentera en lösning pÄ ett problem som malmgruvor i allmÀnhet och gruvan i Malmberget i synnerhet har. Detta examensarbete har dock inte nÄgon speciell uppdragsgivare utan har initierats av en gruppmedlem. Problemet bestod i att konstruera en produkt som skulle ersÀtta eller komplettera befintliga upphÀngningsanordningar för rörsystem till luft- och vatten- transport nere i gruvan. Ibland kan brister i planeringen (mÀnskliga faktorn) resultera i att ett för litet antal fÀstpunkter görs, eller i att fÀstpunkterna inte uppfyller stÀllda hÄllfasthetskrav. Detta leder till att maskinen som producerar hÄl för fÀstanordningen mÄste Äterkallas till gruvorten.

Reducering av mÀngden topcoat vid belÀggning av textil : En undersökning kring det tvÀrbindande skiktets inverkan pÄ en belagd produkts funktionalitet

En funktionsbelÀggning bestÄr av ett polymert material som belÀggs till en textil yta. Denna typ av belÀggning anvÀnds för funktionsplagg och det belagda materialet har som uppgift att skydda anvÀndaren frÄn vatten samtidigt som den har god ÄnggenomslÀpplighet. För att tvÀrbinda funktionsbelÀggningen och öka dess hÄllfasthet appliceras ett översta skikt av polymer som kallas topcoat. En topcoat innehÄller tvÀrbindande Àmnen som till exempel isocyanater eller formaldehyd. Dessa Àmnen Àr mycket miljö- och hÀlsoskadliga.

Snöupplag av urban snö : hur pÄverkar föroreningar i snöupplag omgivande natur

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->