Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs på två skolor i två kommuner. Syftet är att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå. I vår undersökning utgår vi ifrån fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning får för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar på två skolor och dokumentanalys av åtta pedagogiska utredningar. Vi kan i vår undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig åt i utformning och innehåll.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar när skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frågeställningar som formulerats utifrån syftet är:* Hur får skolkuratorer kännedom om elever som harproblem?* Vilka åtgärder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lätt att genomföra, ochvad gör den svår?* Hur påverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen så som den ser ut för några skolkuratorer. Uppsatsen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv då vi vill beskriva och förstå verkligheten utifrån aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak påverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lätt eller svår är tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med föräldrar, pedagoger, socialtjänst, BUP, elevhälsoteam och elev fungerat.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie. Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke..

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra Olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

Bombningen av Dresden är en av andra världskriget mest kontroversiella nyttjanden av luftstridskrafterna från den allierade sidan. Vissa argumenterade för att Dresden var ett civilt mål utan militärt eller strategiskt värde. Syftet med den här uppsatsen är att analysera Dresden som mål för de allierade luftstridskrafterna ur Giulio Douhet och John A.Warden IIIs luftmaktsteorier. Undersökningen bär mot att analysera hur och om man kan motivera Dresden som ett militärt och strategiskt mål ur två olika luftmakteoriers perspektiv. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med fallet.