Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de Olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från Olika perspektiv.

Denna studie presenterar ett preliminärt ramverk för analys av lärande i bråk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket används i en empirisk studie där åtta 10-åriga elever genomför uppgifter i bråk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sätt att representera aspekter av begreppet bråk. Ramverket bygger på socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjälper till att strukturera förståelse för samspelet mellan representationer i inlärningen av bråk. Specifikt såg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat språk i elevernas lösningar.  .

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen Historia A på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar en ny läroplan har att styra matematikundervisningen. De frågor jag ställde mig var vilken betydelse läroboksförfattarna får jämfört med införandet av en ny läroplan när en ny lärobok skrivs och hur författarna har anpassat böckerna till den nya läroplanskoden.Totalt undersöktes fyra olika läroböcker från två olika förlag. Två av böckerna var skrivna för läroplanen Lpf94 och två läroböcker är skrivna för läroplanen Gy2011.Undersökningen gjordes dels genom en kvantitativ innehållsanalys men också med hjälp av en kvalitativ textanalysmetod. Jag har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv, och resultatet av undersökningen vidare att den stora skillnaden mellan olika läroböcker beror på vilka det är som är författare till läroboken och inte för vilken läroplan boken var kopplad mot..

Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förväntade användbarhetsproblem som kommenteras på av olika grupper av utvärderare i en användbarhetsinspektion. Metoden som används för användbarhetsinspektionen är heuristik utvärdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvärderargrupperna som har undersökts är användbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvärderingen har utförts på ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjänster hos socialtjänsten, administrera sina ärenden och kontakta socialtjänsten. Utvärderarna har innan utvärderingen påbörjats informerats om användargrupper, användarscenarion och Nielsens tio heuristiker.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fält beroende på publiceringskanal.Undersökningen består av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjälp av två journalistiska verk där det ena är publicerat på Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrån undersökningen bör ses som ett första närmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade på webben kontra pappersmedia.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter..

"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande:Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

Uppsatsens syfte är att söka förklara politiska våldet i Indien utrifrån tre perspektiv; territoriell odelbarhet, nationalism och fundamentalism. Avgränsningen är de etniska minoriteterna; assameser, bodo, kashmirer, muslimer, naga, sikher, tripura och ursprungsstammar. Åren som uppsatsen har fokus på är 1985-2000. Uppsatsen är en fallstudie av Indien där åtta olika etniska minoriteter är studieobjekt. Maryland Universitys MAR-databas, Uppsala universitets UCDP-databas samt South Asia Terrorism Portal (SATP-databasen) fungerar som huvudsakliga källor.Resultatet visar att den territoriella odelbarheten har stark förklaringskraft i de flesta av fallen (sju av åtta) i Indien.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från Olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från Olika perspektiv.