Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare.Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

I denna studie undersöks några pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var: ? Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan? ? Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94? ? På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås.

Syftet med arbetet är att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger på tio intervjuer med pedagoger från två kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tänker kring lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt den teori som vi tror är aktuell för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger är medvetna om att lärandemiljöns utformning är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna påverkar problematiken för barn i koncentrationssvårigheter.

Syftet med vår undersökning är att få fram vilka metoder elever och pedagoger använder vid läsinlärningen. För att kunna få veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever från två skolor i Skåne län. Undersökningen visar att de flesta eleverna använder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns även de elever som använder helordsmetoden, omedelbar igenkänning av orden. Det som också framkommit i undersökningen är att pedagogerna använder sig av olika tränings- och inlärningsmaterial såsom Läsning på Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till läsning och Storyline vid läsinlärningen. Resultatet visar även på att pedagogerna använder en variation av olika metoder där de använder det som de anser vara bra och relevant..

Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv..

Sammanfattning Vårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten.

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå.