Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande. Alla pedagoger ansåg att utomhuspedagogik innebär aktiviteter/lektioner utomhus som är utformade på ett lärande sätt och några talade om uteövningar som främjar barnens lärandeprocess. Pedagogerna såg många möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som främjar lärandeprocessen.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger är eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lärandet där eleven upplever fenomen i sin rätta miljö. Utomhuspedagogik ses också som ett objekt då den tillåter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillåter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken läggs stort värde i förstahandserfarenheter då eleverna får uppleva och delta konkret i en växelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan på lärandet.

Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola. Kapitlet tidigare forskning presenterar olika relevanta begrepp, olika förväntningar på flickor och pojkar, hur viktigt pedagogens medvetenhet är för ett lyckat arbete med genus samt förskolors svårighet att nå målen gällande genus i läroplanen.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn på en förskola använder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn på metoden. Undersökningen genomfördes med observationer av både pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen använder TAKK som stöd i kommunikationen främst med vuxna och i mindre utsträckning med varandra. Pedagogernas användning av TAKK varierar och deras syn på metoden är i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns användning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Abstract Arbetets art: 15 högskolepoäng C-uppsats Sidantal: 46 Titel: ?Att bli utkastad är ju inte så roligt? - Pedagogers tal om barn med socioemotionella svårigheter Författare: Lacmanovic, Ana och Sjörin, Jenny Handledare: Johan Söderman Vi är två lärarstudenter som skriver vår C-uppsats på Malmö Lärarhögskola. Vårt huvudämne heter Barndom och Ungdomsvetenskap och vår åldersinriktning omfattar grundskolans tidigare år. Syftet med vår undersökning är att beskriva hur pedagoger talar om barn som har socioemotionella svårigheter samt deras förhållningssätt och arbetssätt med dessa barn. Vi kommer att redovisa olika uttalanden från pedagogerna som beskriver deras förhållningssätt och arbetssätt med barn som har socioemotionella svårigheter. Undersökningen har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer utfördes med fem pedagoger som har olika befattningar och arbetar dagligen med barn som har socioemotionella svårigheter. Intervjuerna har tagit plats på två olika skolor. Resultatet genomsyras av pedagogernas förhållningssätt och ställningstagande gentemot barn med socioemotionella svårigheter.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den.

Vad är motorik? Vad betyder ordet motorik? ?Håll dig lugn? och ?sitt stilla? är ofta ord som man stöter på från vuxna, framförallt i ett klassrum. Självförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlärning.Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur pedagoger ser på motorisk träning i skolverksamheten. Likväl även vad motorisk träning innebär för läs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.