Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos pÄverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats pÄ en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Ären 2007-2012. VÄr strÀvan har varit att sammanstÀlla befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att ÄskÄdliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar pÄvisat för resultat gÀllande hur familjen pÄverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgÄngspunkterna har vari tcopingteorin och stÀmplingsteorin.

Det Àr viktigt att vÀgarna hÄller sÄ lÀnge som möjligt. En faktor som har en pÄverkan i asfaltens lÄngvarighet Àr bitumen. NÀr bitumenet förÄldras försÀmras dess egenskaper som ökar risken att skador uppstÄr pÄ asfalten. Med hjÀlp av olika tillsatser kan bitumenets egenskaper förbÀttras. En av dessa egenskaper Àr bitumenÄldring.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

Sammanfattning Tandslitage Àr ett vanligt förekommande problem. Det finns olika typer av tandslitage sÄsom attrition(fysiologisk), erosion(kemisk) och abrasion(mekanisk). De bakomliggande orsaksfaktorerna skiljer sig Ät för de olika typerna av tandslitage. Attritioner delas upp i normalt och patologiskt. Normalt tandslitage beror pÄ Älder och kost, medan patologiskt tandslitage som Àven kallas bruxism, kan orsakas av stress och oro.

Title in original language: En undersökning av tre olika behandlingsmedels effekt pÄvegetabiliskt garvat lÀder för bokbandLanguage of text: SwedishNumber of pages: 32.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i vÀrdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran Àr just att barnen fÄr lÀra sig vilka grundlÀggande vÀrderingar som finns i vÄrt samhÀlle. I förskolan finns lÀroplanen att utgÄ frÄn och vÀrdegrundsfrÄgor om hur vi som mÀnniskor bör vara mot varandra Àr centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den hÀr studien Àr insamlat med hjÀlp av tre intervjuer och tre observationer pÄ en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor Àr vÀldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lÀra av sagor.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlÀrningsstil och vilka olika undervisningsstilar de anvÀnder för att möta elevers olika behov. VÄr undersökning Àr kvalitativ och grundar sig pÄ 5 observationer i olika Äldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lÀrstilsinriktad skola. Studien visar att de lÀrare som grundar sin pedagogik pÄ forskning och kÀnner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hÀnsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömÀssiga och sociologiska elementen Àn de pedagoger som utgÄr frÄn mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. LÀrstilspedagogiken underlÀttar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglÀdje och sjÀlvkÀnsla.

MÄlet med denna rapport Àr att skapa en marknadsmÀssig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sÀmre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mÀts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jÀmföras med ett rÄdande marknadspris för varje uppmÀtning sÄ att en procentuell prisavvikelse erhÄlls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser dÀr det existerar omsÀttning, dÀrmed tÀcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen Àr uppbyggd med antaganden frÄn den svenska derivatmarknaden för handel.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka individers talarbenÀgenhet i olika gruppsammansÀttningar. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige dÀr Ätta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvÀrgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjÀlp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. VÄra resultat grundar sig pÄ kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenÀgenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenÀgenhet..

SammanfattningVi har i vÄrt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sÀtt att lÀra inom lÀs och skrivfÀltet. Vi belyser didaktiska val av lÀrandeformer och undervisningsinnehÄll hos pedagoger som arbetar pÄ en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras pÄ mÀnniskors olika sÀtt att lÀra genom att anvÀnda sig av sprÄklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda pÄ om de didaktiska valen skiljer sig Ät mellan pedagoger pÄ skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lÀrare frÄn fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sÀtt att lÀra.Resultatet visar att pedagogerna pÄ den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrÄn elevernas intelligenser och deras olika sÀtt att lÀra och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna frÄn övriga skolor varierar istÀllet sin undervisning utifrÄn sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsÀtt pÄ lÀs- och skrivlÀrande eftersom den syftar till god förstÄelse, meningsfullhet och att kunna tillÀmpa förvÀrvad kunskap.

Hur pÄverkas effektiviteten nÀr olika typer av presentationssÀtt anvÀnds för att presentera tredimensionell ursprungsdata i ett tvÄdimensionellt grÀnssnitt? För att undersöka detta har tre typer av presentationssÀtt anvÀnts i en kvantitativ undersökning. PresentationssÀttet skiljer sig pÄ hur höjden beskrivs för ett objekt. DÀr den första presentationstypen som tas upp i rapporten anvÀnder sig av djupledtrÄdar. Den andra typen Àr abstrakta objekt, den tredje och sista anvÀnder sig av siffror för att beskriva höjden.Resultaten som framkom i studien pekar pÄ att det finns skillnader mellan de olika typerna av presentationssÀtt.

Studiens syfte har varit att undersöka hur tvÄ gymnasieskolor med olika huvudmÀn arbetar med elevinflytandet och elevers pÄverkansmöjligheter och hur detta kan förhÄlla sig till begreppet en likvÀrdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med tvÄ rektorer och tvÄ elever pÄ skolorna. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har visat att skolorna gÄtt igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lÀrprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar pÄ olika sÀtt med elevinflytandet dÀr sÄvÀl formella och kollektiva som informella och individuella pÄverkanskanaler, anvÀnds för att sÀkerstÀlla elevinflytandet. Eleverna pÄ skolorna hade möjligheter att pÄverka liknande intresseomrÄden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frÄgor och menade att de kunde vara med och pÄverka och nÄ ett inflytande över skolan.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om elevers motivation till lÀrande ökar vid anvÀndande av olika inlÀrningsstilar. Undersökningen utfördes i en Ärskurs nio. Lektionerna planerades utifrÄn resultatet av en inlÀrningsstilenkÀt som vi lÀt eleverna besvara. Vi inriktade oss frÀmst pÄ fyra inlÀrningsstilar, och anpassade lektionerna efter dessa. De metoder vi anvÀnde oss av för att bestÀmma resultatet var: enkÀtundersökning för faststÀllande av inlÀrningsstilar, loggbok, observationer och intervju.

Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.