Idén till det hÀr examensarbetet kom till i samrÄd med tvÄ förskolechefer som efterfrÄgat nÄgon som kunde skriva ett examensarbete inom Àmnet flersprÄkighet. Under ett möte uttrycktes ett intresse för kunskap om olika arbetsmetoder. Ur detta vÀxte min kvalitativa studie fram, dÀr jag har undersökt förskollÀrares erfarenheter kring arbete med sÄng och musik i förskolor med flersprÄkiga barn, samt hur detta arbetssÀtt ger effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare pÄ tre olika avdelningar. Resultatet av intervjuerna visar att sÄngen och musiken finns integrerad i förskolans arbete och att den bidrar pÄ olika sÀtt till sprÄkutvecklingen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika former av belöningssystem anvÀnds för att öka motivationen hos sÀljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anstÀllda i sÀljande företag.Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjÀlp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sÀljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsÀljning. Vi valde att först gÄ igenom befintliga teorier för att skapa en förstÄelse för Àmnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssÀttet.VÄra slutsatser Àr att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem Àr fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullstÀndigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag Àr omöjligt att sÀga, och det Àr upp till företaget sjÀlvt att utvÀrdera vilken lÀmplig mix utav belöningar som Àr bÀst lÀmpad för det specifika företaget..

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

SAMMANFATTNING I detta arbete jÀmför vi fyra olika lektioner dÀr vi anvÀnder olika sÀtt att undervisa. Vi vill besvara frÄgorna nÀr eleverna tycks kÀnna lust och engagemang och nÀr eleverna Àr mest/minst synbart aktiva. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten. För att kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar vilka Àr, nÀr tycks eleverna kÀnna lust och engagemang? NÀr tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det nÄgon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten? I sÄ fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs pÄ fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Denna uppsats beskriver utifrÄn fyra olika hÀndelser hur motsÀttningar uppkommit mellan orterna JÀrna och Vansbro i VÀsterdalarna. HÀndelserna Àger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur motsÀttningarna yttrar sig och om dessa Àndrar sig genom tiderna.JÀrna och Vansbro har bÄda helt olika bakgrunder som orter dÀr JÀrna som ort funnits flera hundra Är lÀngre Àn Vansbro som Ä andra sidan uppstod som ort i samband med att jÀrnvÀgen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika hÀndelserna som varit upphov till de motsÀttningar som finns mellan orterna. MotsÀttningarna har sedan analyserats utifrÄn sociologiska teorier om motsÀttningar mellan olika grupper av mÀnniskor..

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgÄngspunkt i vÄr önskan att fÄ reda pÄ mer om hur den verbala kommunikationen hjÀlper barnen att ta och upprÀtthÄlla ledarskap i leken. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. I studien utgÄr vi frÄn det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vÄr forskningsgenomgÄng. I teoridelen har vi dÀrför valt att utgÄ frÄn olika tema sÄsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har Àven lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Detta examensarbete handlar om sÀkerhetsproblem som finns vid datorkommunikation. Man mÄste vara medveten om att informationen som skickas mellan datorer pÄ intet sÀtt Àr sÀker mot avlyssning eller förÀndring. För att eliminera dessa hot kan man anvÀnda sig av olika sÀkerhetsstrategier. De strategier som har undersökts i detta examensarbete Àr IPSec och SSL. IPSec Àr en strategi som skyddar hela IP-paketen mellan tvÄ datorer mot flera olika hot.

?Vad sÀtter lÀrarna betyg pÄ? Àr en studie om bedömning inom Àmnet musik i Ärskurs nio.För att fÄ reda pÄ vad lÀrarna bedömer har vi valt att anvÀnda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer dÀr vi stÀller lÀrarnas svar mot forskning och lÀroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna fÄ ut mesta möjliga utifrÄn skolans resurser. Vi har tittat pÄ vad som krÀvs för att fÄ GodkÀnt i musikÀmnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns nÄgra hinder för att ge en rÀttvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och dÀrmed Àven det underlag lÀrarna tittar pÄ vid en bedömning. Under vÄr undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Mobiltelefoner Àr idag en het teknologi och det blir fler och fler företag som vÀljer att presentera sig sjÀlva Àven mobilt för att pÄ sÄ sÀtt nÄ fler kunder. PÄ marknaden finns en mÀngd av olika typer av mobiler vilket kan orsaka svÄrigheter för ett företag att komma ut med sin mobilapplikation dÄ olika typer av mobiler stÀller olika tekniska och kunskapskrav pÄ företaget som utvecklar applikationen. En alternativ lösning kan vara en hybridmobilapplikation som gör det möjligt att ta fram applikationer för olika typer av mobilenheter baserad pÄ samma kod-bas.I denna rapport har jag tagit fram en prototyp av en hybridmobilapplikation för ett BI konsultbolag. Applikationen skapades i enlighet med Kanban metodologi och anvÀnde sig av ramverket Ionic. Den skapade mobilapplikationen presenterar ekonomisk data i form av tabeller och diagram och har Àven interaktiva delar.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

NÀr ett nytt databassystem ska tas fram och införas i en organisation ska funktioner och krav pÄ systemet identifieras och analyseras i en designprocess. Ett krav pÄ ett databassystem kan vara att systemet ska uppvisa en viss prestanda. Designprocessen leder sÄ smÄningom fram till fysisk design av databasen och dess applikationer. Det kan finnas flera olika lösningar för fysisk design av databasen och dess applikationer som tillgodoser kraven och funktionerna som ska finnas i systemet. Dessa olika lösningsalternativ ger olika prestanda.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika texter, sÄsom bild, media, film och radio, fÄr plats i en flerstÀmmig miljö. Genom att intervjua ett antal lÀrare har jag undersökt hur och om de anvÀnder sig att olika slags texter och varför. Jag har ocksÄ undersökt hur de ser pÄ sin egen undervisning utifrÄn de tvÄ begreppen flerstÀmmighet och det vidgade textbegreppet. Olika texter finns runt omkring oss i samhÀllet dagligen och informationsflödet Àr stort. SamhÀllets informationskÀllor Àr idag inte enbart skrivna texter utan ter sig Àven i former som bilder, symboler, rörliga bilder och auditiva texter.

Syftet Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsförstÄelse utifrÄn undervisning och bedömning i Àmnet svenska för Ärskurs 4-6. VÄr undersökning har byggt pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sju lÀrare deltog frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter i Àmnet svenska och anpassningen utifrÄn elevernas behov och kunskapsnivÄ har betydelse för hur undervisningen av lÀsförstÄelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av lÀsförstÄelse sker med hjÀlp av bedömningsmaterial, lÀrares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse krÀvs det att lÀrarna anpassar lÀsstrategierna efter elevens behov och kunskapsnivÄ och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas pÄ olika sÀtt och visar dÀrmed att bedömningen av lÀsförstÄelse och lÀsstrategier ser olika ut pÄ olika skolor..