Hur ska lÀraren vÀlja en bra undervisningsmetod vid inlÀrning av multiplikationstabellen? Först mÄste lÀraren veta hur eleverna lÀr, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som Àr bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjÀrnan, matematikinlÀrning samt olika arbetssÀtt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallÀrare och matematiklÀrare för att ta reda pÄ hur de vÀljer metod. Resultatet av studien blev att lÀraren mÄste kÀnna till varje elevs inlÀrningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssÀtt och metoder som passar deras olika sÀtt att lÀra..

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhÀllsorienterande Àmnen. Syftet med en sÄdan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker frÄn varandra och vad elever lÀr i respektive praktik. Undervisningen benÀmns som antingen fri eller traditionell. Studien tillÀmpas utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lÀrare och elever. I och med att undersökningen fokuserar pÄ olika sÀtt att undervisa, har undersökningen Àven inspirerats av metoden learning study.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar lÀs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om de olika arbetssÀtt som förskolor anvÀnder sig av nÀr de arbetar med lÀs- och skrivutveckling. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga lÀs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns lÀs- och skrivutveckling? och Varför har man pÄ förskolan valt just detta arbetssÀtt? Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollÀrare. Detta för att vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur de olika förskolorna arbetar med lÀs och skrivutveckling.

Arbetet handlar om hur man med hjÀlp av LabVIEW 8.0 kan lösa olika uppgifter. Uppgifterna löses med hjÀlp av ett DAQ-kort. DAQ-kortet gör det möjligt att mata in signaler, som sedan behandlas efter behov i programmet och dÀrefter skickas ut genom DAQ- kortet till olika komponenter som man vill styra. DAQ-kortet klarar att behandla bÄde analoga och digitala signaler. LabVIEW 8.0 och dess historia, DAQ-kortet samt de olika processerna/uppgifter beskrivs mer utförligt i arbetet..

I den hÀr studien undersöks hur ett antal lÀrare arbetar med genrer/texttyper och om deras arbetssÀtt passar andrasprÄkselever, alltsÄ om deras undervisning Àr tillrÀckligt tydlig för att andrasprÄkselever ska uppnÄ en genrekunskap. Den teoretiska delen av studien presenteras i form av en litteraturgenomgÄng om forskning kring andrasprÄkslevers sprÄkutveckling och olika genrepedagogiska inriktningar. I undersökningens litteraturstudier framkom tvÄ genredefinitioner som ger tvÄ olika genrepedagogiska inriktningar, dÀrav en lÀmpar sig bÀttre utifrÄn andrasprÄkselevers behov. Intressant Àr att de tvÄ olika genredefinitionerna ger lÀrare olika utgÄngspunkter vilka pÄverkar deras arbetssÀtt. LÀrarnas arbetssÀtt utifrÄn genredefinition ger eleverna olika förutsÀttningar för hur, bland annat, sprÄkliga och strukturella skillnader tydliggörs mellan olika genrer/texttyper, vilket den hÀr undersökningen synliggör.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och sĂ€rskilt hur dessa uppfattningar pĂ„verkas av illustrationer med varierande innehĂ„ll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 mĂ€n. Åldersspannet var frĂ„n 22 till 67 Ă„r. Deltagarna fick individuellt markera pĂ„ skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende pÄ perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer frÄn olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkÀt inleddes med ett citat frÄn en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i frÄga om grad av frÀmlingsfientlighet respektive omsorg; i hÀlften angavs att en Äklagare uttalat sig, i andra hÀlften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att Äklagaren skattades som fientligare Àn familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt Àn etniskt svenska.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Det moderna samhÀllet styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affÀrskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgÄng till önskvÀrd information bland verksamheter stÀndigt ökar. För att mÀtta denna typ av behov anvÀnder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager Àr dock inte problemfria processer.I detta arbete kommer framgÄngsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie dÀr framgÄngsfaktorer för datalager tas fram.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att fÄ reda pÄ vad det Àr för typ av matematikuppgifter anvÀndaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Dessa Àr matematik, olika sÀtt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sÀtt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det Àr svÄrt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende pÄ val av program kan eleven möta uppgifter dÀr det matematiska innehÄllet innefattar allt frÄn ett upp till sex olika omrÄden av grundskolans matematik.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lÄgpolygonkaraktÀrer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktÀrsmodeller frÄn ett antal olika spel frÄn etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller frÄn spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjÀlp av samma program gjorde jag ocksÄ en kort statistisk sammanstÀllning över hur mÄnga polygoner som anvÀnds för olika karaktÀrer i olika spel. Detta var i avseendet att fÄ en uppfattning om vad som rÀknas som lÄgpolygonmodeller. Vad jag kom fram till hÀr var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som rÀknas som lÄgpolygonmodell.