Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Ämnet för denna undersökning är de teologiska perspektiven runt två gudomligförklarade kungar i det forntida Mesopotamien, nämligen den gammalakkadiske kungen Naram-Sin (ca. 2254-2218 f.kr.) och den nysumeriske kungen Shulgi (ca. 2094-2047 f.kr.). De teologiska perspektiven behandlas här med hjälp av en induktionsbaserad historisk undersökning som utgår från vad olika forskare har skrivit i ämnet. Eftersom detta är en c-uppsats och det inte har varit möjligt att använda sig av primärkällor såsom arkeologiskt material och historiska källor på originalspråk så utgår denna undersökning uteslutande från forskningslitteratur.

Syftet med vår studie var att undersöka några arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor där vi tidigare har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. På dessa skolor valdes sex lärare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. Lärarna intervjuades enskilt och vi använde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende på hur arbetslaget ser ut.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Den här studien är en fördjupning inom IP version 6 (IPv6) även kallad IP next generation(IPng) som är den nya adresseringsstandarden för IP baserade kommunikationer. Arbetet tarupp dess olika egenskaper och funktionaliteter med fokus på dess implementering ochövergångsmetoder.Denna rapport består huvudsakligen av två delar. Första delen är en teoretisk genomgång avprotokollets olika egenskaper, detaljer, implementerings metoder etc., och andra delenbestår av en praktisk implementation (migrering till IPv6) på ett befintligt nätverk hos EPMData AB..

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur olika musiker inom den klassiska musiken tänker när de planerar en konsert. Jag har intervjuat fyra erfarna musiker och jämfört deras svar. Frågorna behandlar tre delämnen: Repertoarval, programuppläggning och konsertpresentation. Alla musiker är inriktade på den västerländska konstmusiken. Konserten de planerade är en kammarmusikkonsert.

I denna studie har jag undersökt om olika läroböcker för religionskunskap 1, som är avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nå upp till läroplanens kunskapskrav inom området för etik och moral. Undersökningen genomfördes även för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av läroböcker för en gymnasiegemensam kurs där ämnesplan och kunskapsmål är samma. Studien presenterar tidigare forskning inom ämnet genom att titta på den senaste läroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmål i ämnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom läromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger på en kvalitativ komparativ innehållsanalys av fem utvalda läromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att läroböckerna i stort innehåller tillräckligt med information för att eleverna ska kunna nå målen.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..

Studiens syfte är att undersöka vilket faktaurval författare till läroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. Påverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer läroböckernas innehåll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika läroböcker och om läroböckernas innehåll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. Då en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien även kommer att jämföra böcker som tillhörde den föregående kursplanen och den rådande. Metoden som används i studien är en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgångspunkt.Det som kännetecknar den goda läroboken är att den ska vara nyanserad och beskriva innehållet utifrån olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i läroböckerna att anlägga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehåll. .