Sök:

Sökresultat:

47947 Uppsatser om Olika lösningsmetoder - Sida 49 av 3197

Att dokumentera socialt arbete. - En exemplifierande intervjustudie om social dokumentation inom boendestöd.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn pÄ social dokumentation och om hur arbetet gÄr till pÄ deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handlÀggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ olika sÀtt att se pÄ den sociala dokumentationen inom fÀltet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd Àr stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbÀttringsÄtgÀrder och visa pÄ den sociala dokumentationens potential..

Design av robusta nÀtverk

Internet och nÀtverk i dagens samhÀlle Àr nÄgot som mÄnga företag Àr beroende av för att verksamheten ska fungera. Den hÀr rapportens fokus Àr en undersökning av nÀtverk och en utvÀrdering av tekniker och metoder som finns för att öka robustheten i olika grad. Att öka robustheten kommer i mÄnga fall Àven öka kostnaden för sjÀlva nÀtverket, bÄde vad gÀller konstruktion och underhÄll. DÄ ett företags mÄl ofta Àr att tjÀna pengar mÄste det stÀlla sig till vilka tekniker som Àr vÀrda att investera pengar i jÀmfört med kostnaderna av att nÄgot i nÀtverket skulle gÄ fel och dÀrmed inte skulle kunna uppfylla de krav pÄ nÀtverket som företaget har.Examensarbetet utförs pÄ Post- och Telestyrelsen (PTS) och utgÄr dÀrför ifrÄn hur deras nÀtverk Àr uppbyggt. Efter en bakgrund av de olika teknikerna beskrivs Àven ett antal praktiska tester för att faktiskt se att robusthetsteknikerna fungerar som de ska.

Undervisa i grupp : En observationsstudie om hur kontrabaslÀrare designar sina lektioner i gruppundervisning

Syftet med arbetet Àr att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist pÄ studier som behandlar gruppundervisning pÄ kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses dÀrför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för strÄkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig pÄ det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet bestÄr av tvÄ videodokumentationer frÄn tvÄ olika kontrabaslÀrare.

Specialpedagogiskt arbete vid lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola- sex aktörers olika perspektiv

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

Event Management

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

VĂ€gen mot en lyckad jazzimprovisation

Syftet med arbetet Àr att utveckla min förmÄga att utföra jazzimprovisation pÄ gitarr genom att undersöka och jÀmföra olika utvalda övningsmetoder: Att anvÀnda ackords-, led- och nÀrmandetoner, att sjunga det man spelar samt hÀmta inspiration frÄn andra jazzimprovisatörer. Jag kommer att undersöka var och en av dessa metoder individuellt för att slutligen jÀmföra och diskutera kring dem. I arbetets klingande delar improviserar jag över olika jazzstandards och utgÄr dÄ ifrÄn de utforskade övningsmetoderna.Efter att ha undersökt de tre övningsmetoderna har jag kommit fram till att det Àr mycket lÀrorikt att angripa ett sÄ pass stort Àmne som jazzimprovisation frÄn olika hÄll. Metoderna skiljer sig Ät samtidigt som de kompletterar varandra vÀl. Om man lÀr sig kombinera dem pÄ ett balanserat vis nÀr man improviserar har man kommit en bra bit pÄ vÀgen mot att bli en bra jazzimprovisatör..

Den fysiska inomhusmiljön i förskolan : Dess betydelse för barns lek och meningsskapande

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i tvÄ olika förskolor. Studien utgick frÄn frÄgestÀllningarna, hur anvÀnderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande anvÀnder barnen i sin lek? Vi anvÀnde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta pÄ tvÄ olika förskolor,utifrÄn tvÄ perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, dÀr de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrÄn resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgÀngliga för att skapa en lek.Med utgÄngspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse pÄ olika sÀtt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

MÀn som marknadsföring : En kvantitativ studie om mÀn och maskulinitet i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn och maskulinitet framstÀlls i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. FrÄgestÀllningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur mÀnnen framstÀlls i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och Àven vilka likheter och skillnader som kan pÄvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag pÄ bÄde traditionell TV och webb-TV för att pÄ sÄ sÀtt pÄvisa en skillnad mellan dessa, dÄ reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell mÄlgrupp. Urvalet har ocksÄ bestÄtt i att urskilja olika mediegenerationer dÀr dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

Vilka egenskaper önskas hos en ledare - skillnade och likheter i organisationerna Försvarsmakten och Sony Ericsson

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur tvÄ olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrÄn de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, dÀr Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjÀlp av intervjuer bÄde pÄ Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fÄtt svar pÄ frÄgor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jÀmförelsen intressant Àr skillnaden i organisationsformerna pÄ de tvÄ olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fÄtt fram att de bÄda organisationerna strÀvar efter liknande egenskaper med pÄ skilda sÀtt. PÄ grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad gÄr man olika vÀgar för att hitta en ledare men i slutÀndan kan man se att processerna liknar varandra.

En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ pedagogisk dokumentation.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för mĂ„nga, vilket resulterar i att dokumentationen ibland lĂ€ggs Ă„t sidan eller prioriteras bort helt och hĂ„llet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollĂ€rares syn pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och fĂ„ inblick i hur de anvĂ€nder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„som tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frĂ„nvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsĂ€tt pĂ„ dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels pĂ„ vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förstĂ„else för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

Fenomenografisk analys över lÀrares uppfattningar om estetiska lÀrprocesser

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

DjÀvulsrött och Ànglaljus : En studie i hur fÀrg och ljus kan anvÀndas för att illustrera miljöer som obehagliga eller behagliga

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.

Datamodellering för Trafikanalysator 89

Statens vÀg- och transportforskningsinstitut (VTI) utför tillÀmpad forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom samtliga transportslag. Inom VTI genomförs ett antal olika projekt inom en stor variation av omrÄden. Det kan handla om t.ex. mÀnniskors beteende i trafiken, en körbanas hÄllbarhet eller, som denna rapport handlar om, trafikflödet över en viss geografisk punkt under ett förutbestÀmt tidsspann.Detta gör att en stor varierad mÀngd data produceras inom de olika avdelningarna dÄ VTI har ca 35 olika testsystem och instrument som producerar mycket varierad data. Data kan be-stÄ av allt frÄn relativt enkla heltalsserier till stora komplexa matriser.

En studie om anvÀndbarhetskrav : hur valet av insamlingsteknik kan pÄverka identifieringen av olika aspekter av anvÀndbarhet.

Sociotekniska system, Àr system dÀr anvÀndare ingÄr i processen för att uppnÄ nÄgon bredare typ av mÄl och stÀller dÀrför krav pÄ anvÀndbarheten av ett system. Av mjukvaruprocessen Àr mjukvaruspecifikationen den process som Àr till för att specificera vilka krav systemet ska innehÄlla. AnvÀndbarhetskrav finns i olika former för att passa olika aspekter av anvÀndbarhet. Att arbeta med anvÀndbarhetskrav har visat sig vara en bra metod att uppnÄ anvÀndbarhet. Detta arbete ska undersöka om huruvida vissa insamlingstekniker kan fördelaktigt anvÀndas för att identifiera olika aspekter av anvÀndbarhet.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->