Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Oklart kön - Sida 25 av 27

StraffskÀrpning vid Äterfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Renal dysplasi hos hund

Renal dysplasia in dogs is a severe kidney disease that causes great suffering for the affected individual. The disease disturbs the development of the kidneys which leads to an immature microscopic structure of the kidney and smaller kidneys than normal. A dog with renal dysplasia only lives between 4 and 24 months, because of kidney failure. There are different ways to establish a diagnosis, but the most common way today is to take a renal biopsy. In a scientific study, ultrasound based diagnosis was shown to match the histopathological picture of the disease.

Infiltration. En polisiÀr metod i lagens grÄzon

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Kan ledningssystem vara ett stöd i projektledning?: en
fallstudie i större entreprenadprojekt

Elmarknaden vÀrlden över genomgÄr förÀndringar i takt med vÀxande miljö och kvalitetskrav. För att framgÄngsrikt driva ett företag under hÄrdnande konkurrens krÀvs en fokusering pÄ kvalitet i verksamheten, vilket kan underlÀttas av att införa ett ledningssystem. För Vattenfall Service Àr det oklart hur de befintliga ledningssystemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö anvÀnds i entreprenadprojekt. Ledningen upplever att det Àr svÄrt att fÄ en fullstÀndig inblick i projekten. Examensarbetet syftar till att utreda om och hur de bÄda bolagen i Vattenfall Service anvÀnder respektive ledningssystemen som stöd vid framdrift av projekt.

Ekonomisk analys ? kostnadseffektiv anpassning av skogsbruket med hÀnsyn till rennÀringen : en fallstudie om Norsjö Distrikt, Holmen Skog

FörutsÀttningarna för skogsbruk och rennÀring skiljer sig mycket frÄn varandra, likasÄ markanvÀndningen och synen pÄ hur skogsmarken bÀst skall anvÀndas. Detta har lett till Äterkommande konflikter mellan skogsbruket och rennÀringen. För att rennÀringen skall kunna bedriva en uthÄllig renskötsel behövs tillgÄng till sammanhÀngande omrÄden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur mÄste regelbundet avverka skogen för att erhÄlla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel pÄ samma marker.

Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.

LövskogsmÄlen i FSC-certifierat skogsbruk : tolkning, uppföljning och skötseldirektiv

Den mest eftertraktade rÄvaran i svenska skogar Àr barrvirke och detta har sedan lÀnge varit vÀgledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrtrÀd har missgynnat lövtrÀden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem Àr kontinuerlig förekomst av lövtrÀd och lövdominerade bestÄnd viktigt för den biologiska mÄngfalden. Den standard skogsÀgare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehÄller tvÄ lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

VeterinÀr- och lÀkarstudenters kunskaper och vÀrderingar om storskalig slakt och slaktmetoder ? en enkÀtstudie

I Sverige idag Àr normen att man ska Àta kött. Om man blir bortbjuden och Àr vegetarian, vegan eller nÄgot annat som innebÀr att man inte Àter alla sorters djur, förutsÀtts det vanligen att man som gÀst meddelar denna specialkost i förvÀg pÄ samma sÀtt som man förvÀntas informera om eventuella allergier. MÄnga vet inte hur den mat som vi Àter blir till, trots att det enligt skolans lÀroplan ingÄr vissa grundlÀggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur vÀxter planteras och skördas och hur en flÀskkotlett ska stekas. Men inte nÄgonstans i grundskolans undervisning, varken pÄ hemkunskapen, naturkunskapen eller i nÄgot annat Àmne fÄr man veta hur kött blir till.

Fysiska personers beskattning av Internetpoker

Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förÀndrats. Internetpoker Àr en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillvÀxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft Àr Texas hold?em. FrÄgan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas.

Streaming av olovligt tillgÀngliggjorda verk - En ansvarsutredning : En ansvarsutredning

Streaming Àr en teknik som anvÀnds för att se pÄ direktsÀndningar eller filer som Àr lagrade pÄ webbplatser, direkt pÄ datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sÀtt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rÀttslÀget vad gÀller streaming Àr idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gÀllande rÀtt, om en lagÀndring bör ske och vilka aktörer som kan hÄllas ansvariga vid streaming av olovligt tillgÀngliggjort material.UpphovsrÀtten Àr idag reglerad pÄ mÄnga olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen frÀmst i UpphovsrÀttslagen (URL). De internationella bestÀmmelserna syftar till att ge skydd Ät upphovsmÀn, oberoende av nationalitetsgrÀnser, och detta har i sin tur inverkat pÄ EU-direktiv.

Samarbetet mellan leverantör och dagligvaruhandel vid tillverkning av EMV : en studie av EMV pÄ den svenska mejerimarknaden

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hÄrd konkurrenssituation. Det gÀller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt fÄ dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stÀrka konkurrensförmÄgan. En av dessa Àr EMV, Egna MÀrkesvaror. Detta Àr produkter som dagligvarukedjorna sÀljer under eget varumÀrke, men inte tillverkar sjÀlva.

MÄlstyrning av daghemsverksamhet i Karlstad kommun : En undersökning om relationen mellan utvÀrderingsresultat och mÄl

SammanfattningI slutet av 1900-talet ansÄgs det inte lÀngre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer stÀlldes inför nya problem, utmaningar och krav pÄ förÀndrad styrning. MÄlstyrning sÄgs i mycket stor utstrÀckning som lösningen pÄ framtidens problem. MÄlstyrning Àr en styrteknik som i korthet innebÀr att det Àr de övergripande mÄlen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvÀrderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i mÄlstyrda organisationer att utvÀrderingarna endast behandlade de mÄl som föreföll enklast att mÀta, det vill sÀga de kvantitativa mÄlen.

Hur ska elförsörningen tryggas vid tredimensionell fastighetsbildning? : Hur behandlar LantmÀteriet och elnÀtsföretagen frÄgan?

SammanfattningTredimensionella fastigheter Àr, i större utstrÀckning Àn traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lÀmpliga för sitt ÀndamÄl. Av den anledningen finns sÀrskilda villkor för att sÄdan fastighetsbildning ska fÄ ske. Bland annat mÄste fastigheten tillförsÀkras vissa nödvÀndiga rÀttigheter redan vid bildandet. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ en specifik typ av nödvÀndig rÀttighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nÀmligen elektriska starkströmsledningar. Hur rÀtten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan Àr upp till LantmÀteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Karlstads kommun och Internet : En innehÄllsanalytisk undersökning av Karlstads kommuns webbkommunikation

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Juridiska personers möjligheter att flytta sitt sÀte inom EU : En analys av etableringsrÀtten enligt FEUF samt inkorporerings- och sÀtesprinciperna

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->