Sökresultat:
426 Uppsatser om Offentligt sprćk - Sida 28 av 29
Centrum i Centrum : drivkrafter bakom centrala lokaliseringar av köpcentrum och konsekvenser för den omgivande stadsmiljön, med Ăstra Centrum i Kristianstad som exempel
Det hÀr examensarbetet som skrivs inom landskaps-
arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud-
syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belÀgna
i staden, pÄverkar den omgivande stadsmiljön. Ge-
nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt,
kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att
i uppsatsen försöka svara pÄ frÄgorna:
Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av
köpcentrum centralt i stÀderna?
Vad fÄr köpcentrumsetableringar centralt i stÀderna för konse-
kvenser för den omgivande stadsmiljön?
Som objekt för fallstudien har jag valt Ăstra Centrum-
projektet i Kristianstad, dÀr kommunen tillsammans
med företaget Steen & StrÞm just nu planerar för en
omvÀlvande förnyelse av stadskÀrnan med ett köpcen-
trum som huvudattraktion.
Fallstudien Àr kvalitativ och undersöker vad som kan
komma att hĂ€nda nĂ€r Ăstra Centrumprojektet realise-
ras och varför.
Möten i det offentliga rummet : att planera för sociala interaktioner
MÀnniskor fÄr möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försÀkra att staden pÄ ett hÄllbart sÀtt planeras för dess invÄnare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och Àven hur vi kan bibehÄlla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehÄllsplats.
De offentliga rummen i en stad Àr till för stadens alla invÄnare oavsett kön, etnicitet, Älder, ekonomi osv. Dess anvÀndning skiljer sig genom tiderna och domineras idag frÀmst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter rÀknas. Det finns varierande sÀtt att ta det offentliga rummet i ansprÄk. Konflikten mellan föreskrivna och unika anvÀndningar genererar en social friktion som
frÀmjar mer öppna och tillgÀngliga offentliga rum för fler grupper.
Genom litteraturstudier med utgÄngspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsÀttningar.
Planering  av  hamnomrÄdet  i  en  sommarstad : en  fallstudie  i  BÄstad
Det hÀr Àr en studie kring Àmnet flexibel utformning av offentliga rum, och ett förslag pÄ hur BÄstads hamnomrÄde skulle kunna utvecklas till en plats som pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt kan anvÀndas Äret runt. Idag Àr hamnen en plats som prÀglas av nÄgra mÄnader med intensivt liv och mycket rörelse under sommaren, för att sedan bli en tom och oanvÀnd plats vintertid. Förslaget har föregÄtts av analyser, bÄde under vinter och sommar, av hamnens rumslighet, aktivitet, rörelse och attraktioner, en litteraturstudie kring Àmnet flexibel utformning av offentliga rum, samt tvÄ studiebesök pÄ mindre orter i Sverige som kÀmpar med en liknande problematik. Förslaget har ocksÄ föregÄtts av en inventering av omrÄdet, samtal med tjÀnstemÀn pÄ BÄstads kommun och nÀringsidkare i hamnen samt studier av tidigare planprogram och planer för hamnen framtaget av kommunen. Med utgÄngspunkt i resultaten av analyserna och med inspiration frÄn litteraturstudien och studiebesöken har jag tagit fram ett förslag pÄ hur BÄstads hamnomrÄde skulle kunna utvecklas, göras mer flexibelt och dÀrav mer anvÀndbart hela Äret.
FörsvarsÄtgÀrder i Delaware och Sverige - Bör Svenska bolagsstyrelser ha rÀtt att vidta försvarsÄtgÀrder mot fientliga företagsförvÀrv?
Företagsuppköp Àr en vanlig företeelse pÄ aktiemarknaden och sker ofta dÄ en budgivare tror att ett mÄlbolag har en outnyttjad vÀrdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skÀl för ett mÄlbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp gÄr igenom varför de fÄr incitament att motarbeta budet. Budet kommer hÀrvid att definieras som ett fientligt bud och de ÄtgÀrder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsÄtgÀrder.Man kan hÀr genast se att en intressekonflikt aktualiseras. MÄlbolagets aktieÀgare har ett intresse av att fÄ sÄ hög avkastning om möjligt pÄ den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan hÀrvid vara av stort intresse. MÄlbolagets ledning, Ä andra sidan, kan ofta rÀkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan dÀrför ha anledning att motarbeta Àven ett för aktieÀgarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har tvÄ skilda system för reglering kring försvarsÄtgÀrder utvecklats.
Eritreaner och etiopier i Kairo
Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.
Centrumutveckling i Ărebro : Att minimera barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen
SAMMANFATTNING I Ărebros översiktsplan frĂ„n 2010 nĂ€mns tre förslag, nedgrĂ€vning, överdĂ€ckning och upphöjning av jĂ€rnvĂ€gen för att minska dess störnings och barriĂ€reffekter. Syftet med examensarbetet Ă€r att göra ett planförslag utifrĂ„n det förslag frĂ„n Ărebro kommun som mest minskar barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen, bĂ€st lĂ€nkar samman VĂ€ster och centrum och svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen. För att genomföra det har tvĂ„ analyser utförts. En litteraturstudie med material frĂ„n bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.
Uppsatsinformanters tillgÀnglighet : Betydelsen av sociala nÀtverk betingade av mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd
Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.
à ldersbedömning av ensamkommande barn
Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.
Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tÀtorten Vaggeryd
Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten. Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.
Centrumutveckling i Ărebro - Att minimera barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen
SAMMANFATTNING
I Ărebros översiktsplan frĂ„n 2010 nĂ€mns tre förslag, nedgrĂ€vning, överdĂ€ckning
och upphöjning av jÀrnvÀgen för att minska dess störnings och barriÀreffekter.
Syftet med examensarbetet Àr att göra ett planförslag utifrÄn det förslag frÄn
Ărebro kommun som mest minskar barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen, bĂ€st lĂ€nkar
samman VÀster och centrum och svara pÄ frÄgestÀllningen. För att genomföra det
har tvÄ analyser utförts. En litteraturstudie med material frÄn bland annat
Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga
grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.
Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tÀtorten Vaggeryd
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan
utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande
restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande
riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens
karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till
grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas
inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag.
MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle,
med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ
och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten.
Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys
samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens
historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer, restriktioner samt
nulÀgessituationen utifrÄn en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.
Huset: ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.
Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.
Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.
Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Huset : ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Plats för möten, upplevelse och aktivitet : mötesplatser i det gröna offentliga rummet
Stadens offentliga rum i form av parker och grönstrÄk Àr platser som har betydelse bÄde för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det Àr platser dÀr mÀnniskor kan fÄ olika intressen tillfredsstÀllda och miljöer dÀr mÄnga olika former av relationer kan Àga rum. Det Àr hÀr mÀnniskor
kan trÀffa likasinnade för en specifik aktivitet, trÀffa nya mÀnniskor för alltifrÄn tillfÀlliga till djupare relationer samt kÀnna gemenskap med andra i omrÄdet. Dessa miljöer Àr alltsÄ viktiga mötesplatser pÄ mÄnga olika
sÀtt för mÄnga olika mÀnniskor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen mÄste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och
funktionsinriktade planering har gjort.
Inflyttningen till stÀderna stÀller idag större krav pÄ de offentliga miljöernas mötesplatser.
En ny mötesplats i Lövholmen, Stockholm : en studie om hur anpassning till ett förÀndrat klimat med ökade vattennivÄer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser
Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare.
I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras
pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.