Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgångspunkt i modellen Måltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hälsofrämjande mot sina gäster. En annan utgångspunkt är olika defintioner av begreppet hälsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med måltidsföreståndare inom ett brett spann av områden, i det här fallet sjukhus, skola, äldreomsorg samt personalrestaurang, inom både privat och offentlig sektor inom Västra Götalands län. Resultatet visar att måltidsföreståndarna har olika syn på hälsobegreppet beroende på utbildningsbakgrund. Det framkommer också att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att främja hälsa hos sina gäster.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och näringsliv är något som de flesta människor är överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att använda den kunskap och kompetens som finns hos de anställda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgångarna. Vi tänker att chefen har stora möjligheter till att påverka hur företagen tar tillvara på de anställdas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen använder kan ha en stor inverkan på hur detta sker. Vi ser vårt val av problemområde som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara på den mänskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den här undersökningen är att få en bild av chefers syn på ledarskapets roll för att främja de anställdas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara på kunskapen hos de anställda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja är att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil är den bästa för att ta tillvara på de anställdas kunskap.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förståelse för hur en kommun använder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen använder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur på Luleå tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie på Bodens kommun. Vi gjorde två stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnämnden. Vi fann att den upprättade budgeten i kommunen stämmer överens med den litteratur vi läst om hur budgeten ska upprättas. Dock såg vi att budgeten inte används som ett styrmedel på det sätt som litteraturen beskriver.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning.

The aim of this study is to examine which communication channels and communication strategies Umea? municipality could use for information concerning outdoor recreation. To achieve this aim the following theories and views have been applied: social communication, communication strategies, two-way symmetrical communication, social media and uses and gratifications. The study was conducted through four focus group interviews and one informant interview. The focus groups consisted of four groups of outdoor enthusiasts in Umea? municipality: outdoor interested students, organized outdoor enthusiasts, active families and active seniors.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning.

Malmö has often been described as a segregated city, with relatively low democratic participation and high poverty and alienation. Behind this kind of statements we often find a material reality, with unequal distribution of assets and potentials that needs to be taken into consideration for political action. At the same time this categorisation of people into different groups can take stigmatising effects and result in increased inequality.I find the theoretical basis for my thesis in Lefebvre?s writings on ?the right to the city?, that shortly means that all inhabitants of a city have the right to take active part in the constantly ongoing process of producing and reproducing the city ? on all levels, from a hands-on everyday life level to a more abstract political level.With an interdisciplinary approach, where the right to the city is discussed in relation to citizenship, presence, representation and public space, I try to understand the connections between democracy, participation, justice and equality. These discussions are then applied to examples from Malmö; both publically initiated projects and individual physical markings in the city.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.