Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska Offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på Offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess Offentliga platser i Göteborg.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess Offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla människor, det är reglerat i lagstiftning och det ger människor rätten att vistas i en stad på samma förutsättningar. På delar av Stora torget i Linköping är det offentliga rummet begränsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet är att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. Målet är att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstå sambandet mellan fysisk utformning och dess påverkan på livet i det offentliga rummet.