Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera problematiska aspekter som nya chefer inom tjänsteverksamheter ställs inför vid inträdandet i en chefsroll och under den första tiden som chef. Vi har i denna uppsats valt att genomföra en litteraturstudie där vi ställer existerande forskning inom två områden; tjänstesektorns särdrag och omställningen för nya chefer, i relation till forskning om chefers arbetsuppgifter och analyserar materialet för att på så sätt bidra med ny forskning. För att illustrera våra analyser har vi intervjuat tre nya chefer inom hotellbranschen. Vi har funnit att problematiken i de arbetsuppgifter som vi redogör för att chefer utför inte är unik för nya chefer. Vi hävdar dock att mer erfarna chefer oftast, genom att reflektera över och lära sig av sina erfarenheter, har lärt sig hur de ska handskas med dessa uppgifter och att de därför inte upplever dem som problematiska Avslutningsvis kan vi konstatera att många av de redan problematiska arbetsuppgifterna för nya chefer blir än mer problematiska för nya chefer inom tjänstesektorn på grund av branschens karaktär.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Offentliga chefers arbetssituation har förändrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/handlingsstrategier som chefer använder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt gränssättande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stärka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrämjande, närvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom åtta kluster av chefer: de gynnsamma, desjälvbejakande medarbetarinriktade, de icke-gränssättande, deinformella positionsstärkarna, de frånvarande, de självförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade från varandra medavseende på hälsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende på verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmärkning.

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

På grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nås upp till verksamhetsmål och styrningen är idag inte längre så detaljerad som den var förr. Ett av människors största behov är sociala relationer och uppskattning från andra människor därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dåligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsområde är därför hur man kan skapa ett bra samarbete på arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska få en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete är för något och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda på detta har varit personliga intervjuer med chefer från olika verksamheter, närmare bestämt sex olika, privata som offentliga.

Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krävs även i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och närmare bestämt i den akademiska världen. Anställda inom akademin värderar ofta friheten att själva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hämmas av de finansiella begränsningar som dessa organisationer innehar. Här har strategin en viktig uppgift i att visa för de anställda i vilken riktning de ska sträva och få dem att fokusera på rätt saker. Vi ser att de finansiella begränsningarna kan hämma de anställdas frihet och på så vis påverka motivationen negativt.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat.Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.