Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Från att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Syftet med studien var att behandla utvärderingsfasen inom offentliga upphandlingar och mer specifikt från ett leverantörsperspektiv. Offentliga upphandlingar utförs för att få bra kvalitet till ett lågt pris. De kan utföras genom lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Genom begärda avslutade upphandlingar kunde modeller som använts identifieras ända ner till dess korresponderande matematiska modell. Poängvägningsmodeller anses inte konsistenta på grund av att de påverkas av irrelevanta variabler likaså den relativa kvalitetsvärderingsmodellen i teorin.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio åren reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen är ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. På grund av att LOU ursprungligen kommer från EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmänna europarättsliga principer. Lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels på grund av EG-direktiven och dels på det komplicerade ämnesområdet, blivit väldigt omfattande och komplicerad.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebär hård konkurrens. Det är av stor vikt att erbjuda något unikt och kunna skilja sig från mängden, men även att synas. Marknadsföring i klassisk bemärkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, är huvudsakligen de sätt företag använder för att göra sig och sina produkter tillkänna. Att skilja sig från mängden är något företaget Monki baserar hela sin affärsidé på, och det gäller även sättet de marknadsför sig. Då de inte använder någon form av ?klassisk? marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept.

Syftet med vår undersökning är att se hur Sydafrika ska försöka sprida ett positivt budskap om landet i samband med fotbolls-VM nästa år genom Media Club South Africa.com. Delsyftet är att undersöka hur svenska journalister och redaktörer ser på rapporteringen från Sydafrika i samband med fotbolls-VM nästa år..

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig.

Uppsatsen behandlar minoritetens villkor vid tvångsinlösen av aktier. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna vid tvångsinlösen givit upphov till lägre lösenbelopp. Ytterligare ett syfte är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de urssprungliga offentliga buden som en följd av de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna satts lägre. I uppsatsen undersöks 118 skiljedomar avkunnade under perioden 1993-2005 samt intervjuas fem skiljemän. Slutsatsen dras att de i Balken-domen fastslagna värderingsprinciperna givit upphov till lägre lösenbelopp.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008.Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt från psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus låg på upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktärers oetiska beslut inom gråzoner i arbetslivet. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaområden; Förminskning av egen skuld, Beroendeställning, Intressekonflikt, Vad är korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Den här studien undersöker hur recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..