Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år).

Syftet med detta examensarbete har varit att ur ett sociologiskt perspektiv studera och analysera framväxten av och attityderna till rökförbud i krogmiljöer och se vad ett eventuellt förbud skulle kunna betyda för människors fritidsvanor. Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts vid genomförandet av arbetet.Det som framkom ur enkätresultat och intervjuresultat visar på en positiv inställning och attityd till regeringens införande av rökstopp i restaurangmiljöer. Med hjälp av litteratur och sociologiska teorier har jag kunnat analysera de resultat som kommit fram. Människor har börjat bli mer medvetna om farorna med tobaksrökningens effekter och allt fler har tagit efter trenden genom att fimpa cigaretten och leva mer sunt och träna. Rökningens spridning har minskat och med den nya lagen som införs i juni tyder det på att allt fler kommer att sluta röka, eller åtminstone röka mindre..

Ett problem i offentlig miljö, som Habiliteringscenter Stockholm, är att enkelt och tillfredställande kunna informera de som vistas där hur de ska agera i händelse av brand. Denna information ska vara utformad så att alla som vistas där har möjlighet att begripa den. Detta är speciellt viktigt för offentliga miljöer där personer med funktionsnedsättning vistats. Metod som användes var att utföra en mindre litteraturstudie inom områdena befintlig brand/larm- och utrymningsrutiner, utvecklingstörning, kommunikationsteori och Habiliteringscenter Stockholm, för att få underlag till hur de tänkta rutinerna och informationsbroschyren skulle kunna se ut. Därefter arbetades det fram förslag som diskuterades och utvärderades av Rose-Marie Trillkott och Jan Gustafsson.

Syftet med offentlig upphandling är att konkurrensutsätta marknader och skapa bästa möjligaaffär för de offentliga medel som den upphandlande myndigheten har till sitt förfogande.Offentlig upphandling ska ske med långsiktigt perspektiv och det finns verktyg för att tillse attett långsiktigt synsätt erhålls. Ett av dessa verktyg är livscykelkostnader (LCC) som beaktaren produkts anskaffning, ägande och avveckling. En produkt som har ett högtanskaffningsvärde men låga framtida kostnader, kan bli det mest kostnadseffektiva inköpet.LCC används för att göra en ekonomisk värdering av olika investeringsalternativ,diskonterade över produktens livslängd. Livscykelkostnader är ett synsätt som utforskar deolika investeringsalternativen och används aktivt för att föra en dialog mellan aktörerna iupphandlingsprocessen.Användningen av livscykelkostnader, kan antas vara till god hjälp för beslutsfattarna i vattenoch avloppsbranschen (VA) om de vill ta långsiktigt korrekta beslut. Problematiken är attingen har kartlagt hur ett livscykelkostnadsverktyg påverkar beslutsprocessen i offentligaupphandlingar inom VA-branschen och om det ger beställaren ett tydligt beslutsstöd.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.

EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka.

Uppsatsen studerar demokratiaspekter i den skånska revisionen. Forskarnasoenighet om påståendena; "i revisionens arbete innefattas enbart ekonomi" och"revision har kvalitativa och demokratiska aspekter" genomsyrar uppsatsen. Medhjälp av idéanalys studeras granskningsrapporter utförda åren 2002 och 2008 utavRegion Skånes revisorer. Region Skåne som självstyrelseorgan bildades avekonomiska och demokrasiska syften. Utifrån demokratiska teorier,ansvarsfördelning, insyn och öppenhet undersöks granskningsrapporterna.

This thesis examines the verification of the terms and conditions stated in contracts based on the Public Procurement Act. In March 2013 the Swedish state procurement commission released " Good Business - A Strategy for Sustainable Public Procurement " (SOU 2013:12), which found that the proportion of control and verification is relatively low. The thesis examine how verification is carried out and looks for an explanation to why verification is not more oftenly performed. To answer these questions two care studies, based on seven semi-structured interviews, is presented as the empirical material. Network theory has been used to analyse the empirical results, and aspects of commonly used theories such as contract management and "Markets and Hierarchies" by Williamson has also been taken into account.

This research shows and analyses how pupils in ninth grade in the nine-year compulsory school look at being multilingual, at the Swedish language and at Swedish as a second language. I also want to know if language and culture knowledge are taken care of in school as it says in official documents for the Swedish school and as it also is desired in an intercultural education. For my research I do eight interviews in a suburb school south of Stockholm.My work includes a limited account for the current research about being multilingual, Swedish as a second language and about the close relationship between language and culture. The applied theory is a social constructivist theory which in short can be explained like that we construct social structures that have consequences on the individual as well as on the society.I show in my research how the view of the world around the pupils influences their view on their languages, their school and their neighbourhood. I also draw conclusions from my interviews that language knowledge is little appreciated in school and that Swedish as a second language has a low status..

The purpose of this essay has been to examine the public`s view of the Swedish eldercare during 2006. This study uses discourse analysis as a research method, the reference material has been articles from the newspaper Dagens Nyheter. The aim of the research has been to find central themes, conflicts and consensus in the discourse of eldercare. The analysis resulted in four main subjects which were based on four main questions; the questions of responsibility and execution, the question of contents, and the question of where the eldercare should take place. The analysis of conflicts and relations of consensus in the discourse of eldercare resulted in two different main views; the traditional and a more modern.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..