Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling.

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset Gävleborgs lokala hemsida i Gävleborgs län. Denna funktion har som primär uppgift att hjälpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjälp av varandra inom olika branscher. Med hjälp av det objektorienterade programmeringsspråket RubyOnRails så skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset Gävleborg. En administrativ sida upprättades också för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anställda på Drivhuset Gävleborg för att kunna lägga till, redigera samt ta bort företag.

Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

Coachning omsätter miljardbelopp årligen runt om i världen. Idag kan vi finna coacher inom de flesta branscher och verksamhetsområden. Trots coachningens popularitet har det forskats lite om vad coachningen bidrar med. Tidigare forskning pekar på svårigheter med att mäta effekterna av coachningen eftersom hänsyn bör tas till flera faktorer, vilket försvårar generaliserbarheten av resultaten. Vårt syfte är att undersöka om och på vilket sätt coachning kan bidra till utveckling för dem som coachas.

Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfteI vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning.Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden blir allt hårdare samtidigt som det pågår ett generationsskifte inom olika branscher så är det viktigare än någonsin att hitta talangfulla medarbetare med rätt kompetens. I denna kvalitativa studie undersöktes en verksamhet i ett företag som samarbetar med diverse universitet för att förbättra utbildningarna och skapa en större rekryteringsbas. Syftet med studien var att få en förståelse för hur företaget strategiskt arbetar med att attrahera studenter från verksamhets utbildningar. Studien har utgått från teorier och forskning som berör Employer Branding samt motivation. Nio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda som arbetar i verksamheten.

Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa.

BakgrundFler och fler företag väljer att annonsera sitt varumärke på facebook eftersom det är ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom är det lättare att nå ut till sin målgrupp då annonserna är riktade.Syfte Ambitionen med denna studie är att ta reda på om facebook verkligen är rätt forum för alla sorts varumärken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvändare på företag som annonserar på facebook?TeoriUndersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer även uppsatsen på grundläggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovärdigt varumärke.MetodResultatet av studien baseras på en surveyundersökning med frågor som berör ämnet undersökningen fick totalt 88 respondenter.ResultatUr undersökningen kom det fram att en del branscher, så som sjukvård inte ansågs höra hemma på facebook.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet.

The examination is focusing on the person who is working in the supervising position in a company. Two different case studies performed with qualitative interviews. One case study is in the service industry and the other case study is in the manufacture industry. The aim with this study is to bring greater understanding to the eventual problems of identity that a supervisor canexperience because of his/her working position boarder between groups. This considering three roles of the supervisor; one role as asupervisor, one role as a colleague and one role as a friend.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgår ifrån de personalansvarigas perspektiv där vi ser till om de upplever några skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgångarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem. Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och är dessa i så fall bundna till generationstillhörigheten?Upplevs pensionsavgångarna som ett problem, och hur hanteras de i så fall?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex personer från olika branscher, som arbetar med rekrytering på respektive arbetsplats. Vi har använt oss av ett strategiskt urval.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier.Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder känns igen av samtliga respondenter men att det dock är få som upplever sig se någon större skillnad på sin arbetsplats.