Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frågeställningarna vi har utgått ifrån har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser på sin roll i samhället och hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll i samhället. Stadsmissionen i Malmö är knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör åt dem och att deras verksamhet inte är oersättlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de därför har en jätteviktig roll för de hemlösa i staden.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Den här uppsatsen handlar om de odefinierade rummen i staden. Det är mellan det strukturerade och planerade i staden som dessa rum återfinns. Det är de övergivna, överblivna och till synes ?tomma? ytorna vilka är svåra att definiera då de inte svarar mot någon speciell funktion. Målet är att, genom litteraturstudier, ta reda på vilka värden de här rummen kan ha för människan i staden.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Miljön runt järnvägen är ofta det enda intryck som tågresenären får av de städer han eller hon passerar på väg mot sitt resmål. Den järnvägsnära miljön påverkar på så sätt inte bara uppfattningen om miljön längs med spåren, utan skapar även föreställningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning längs med järnvägen är därmed viktig för bilden av staden såväl som för resupplevelsen genom staden. I Nässjö har den järnvägsnära miljön brister som troligen påverkar allmänhetens uppfattning om området. Staden har en utpräglad industrikänsla som märks mycket tydligt längs järnvägen, medan mycket annat Nässjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det något skräpiga utseendet på många platser längs järnvägsspåren drar ner intrycket av staden.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hållbara stadsutvecklingen förändrar staden och vad detta kan innebära för stadslandskapet och stadslivet. Syftet är att undersöka vad som sker i spåren av den rådande stadsutvecklingsdebatten med fokus på trender för hållbar stadsutveckling i Paris.Arbetet är uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrån ett generellt perspektiv. Här beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta områden för Paris vilka är mobilitet, densitet och biodiversitet.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.