Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Women today feel that their urban surroundings are unsafe, and because of that they use different strategies to reduce the risk of being exposed to criminal acts towards them. The focus of this study is to develop an understanding of the insecure feeling that women feel and what that feeling might originate from. By using previous research and theories we have been able to incorporate a gender perspective on the study this because the gender role is central to understand women?s feelings of insecurity. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of women?s sense of safety and insecurity.The central questions of the study are1.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad det är i staden eller på den rena landsbygden.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Städer och deras möjligheter till kontakt och möten mellan människor fortsätter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i många delar världen över. Att ha välplanerade mötesplatser i ett område är inte längre bara viktigt för ett samhälles sociala sammanhållning, utan i en allt mer globaliserad värld utgör de även en avgörande beståndsdel i städernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana områden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats är, hur detta begrepp har förändrats över tiden, hur planering kan ske för att få som resultat mötesplatser som är flexibla och fungera över lång tid sammanställs och tillämpas därefter på ett fallstudieområde. Fallstudien av Annedal visar att man från planerar-håll genom ett ambitiöst informations-insamlande från boende och ett aktivt planerande under processens gång fått som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i området.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.