Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Gröna tak har använts genom alla tider, men det är främst på senare år som en säker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för användningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utsträckning har börjat förstå de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat användas för att lösa tekniska problem så som att förbättra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som främst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för människan ? upplevelsevärdet ? kommer i skymundan. Detta kan märkas genom den stora mängd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömässigt perspektiv direkt är gjord för gröna tak. Argumenten gällande de gröna takens värde för människan ur ett upplevelseperspektiv grundas däremot främst från slutsatser dragna från andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

En förtätning av huvudstaden har alltjämt kommit att accepteras som den utgångspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsätta att växa. Hammarbyhöjden och Björkhagen räknas till det område som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och på sikt tror man att 1500-3000 nya bostäder ska kunna rymmas inom de två stadsdelarna. Nytorps gärde utgör ett större grönområde som finns i nära anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. Området beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark där invånarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken är lokaliserad i ett attraktivt läge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet på fler bostäder blir alltmer akut känns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera området.

Tullkammarkajen är idag ett hamn- och industriområde beläget vid ån Nissan i Halmstad. Det utmärkta läget i staden med närhet till både centrum, järnvägsstation och vatten gör området synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvändning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen består därför i att planera ett nytt bostadsområde med en trivsam utemiljö och en kaj som är öppen för allmänheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, får ett blandat innehåll men med en dominans av bostäder.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

This study shows how city planners and politicians in Karlstad plans different parts of the city, what type of model/ city ideals they use when planning, and how it is expressed. The study was made using a qualitative method, were a discourse analysis was vital for the elected planning document and blog posts. Qualitative interviews were also made with five people with significant meaning, who hold different positions in the city planning of Karlstad. In the produced material, it appears that the city planners and politicians in Karlstad are planning for traditional city ideals as a foundation in the planning, with influence from new ideas as for example sustainable planning and economic growth. In some parts of the city a modern and rational planning remains.

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd. Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön. Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Projektet är ett varv på Beckholmen. Funktionen har under arbetets gång varit i fokus, att förstå programmet och verksamheten och att utifrån det skapa en fungerande byggnad. Tomten på Beckholmen var begränsad till den del av ön som ligger väster om Gustav Vs docka och för de krav som ställdes på byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet kräver stora volymer, inte minst skrovhallen som mäter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna båtskala, har varit svår att förstå men också skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden så som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstäderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns därför från många delar utav staden.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Den här uppsatsen har sin utgångspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet är att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det näst lägsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhällsskikt - såsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhållit sig till alkohol och till förbudet. Med hjälp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges små glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgängesliv, och hur detta satte sina spår i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol använts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som källa till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet är svårigheten att dra slutsatser utifrån källor som inte ger tillfredsställande information..

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design.

AbstractCities are once again becoming the locus of economic, social and political processes. The effect of these processes on the city is two-fold: one one hand they threaten to fragment and dislocate the city and the actors within them, on the other hand they give actors within cities new opportunities to react and mobilize resources towards different strategies of integration. The latter gives rise to what Patrick Le Galès calls the collective actor-city. The aim of this thesis is to explore the notion of the city as a collective actor in a swedish context by utilizing Le Galès theory of european cities as collective actors in an abductive case study on the city of Malmoe. By utilizing Le Galès five dimensions that make up a collective actor I analyze interviews conducted with city officals aswell as documents produced from the city wide plan of action Welfare for everybody.