Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Uppsatsen grundar sig på problematiken kring en ekonomisk rapsetablering. Information och data har samlats in från tidigare fältförsök och applicerats på tre fiktiva fallgårdar för att undersöka utfallet enligt tre olika bearbetnings- och såddtekniker. Genom aktivt samtal med forskare och agronomer i Sverige har uppsatsen sammanställt värdefull information som belyser olika scenarion och utfall kring höstrapsodling. Tidigare forskning har riktad starkt fokus på ekonomin inom fältnivå genom bidragskalkylering. Denna uppsats har däremot även räknat på investeringar och hur dessa påverkar totala maskinkostnaden för lantbrukaren.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Eftersom dagens lantbruk pressas allt hårdare av både ekonomi- och miljökrav, tvingas lantbruket att bli effektivare och mer miljövänligt. Ett sätt att möta dessa krav är att använda sig av så kallad ?mullsådd?, som är ett system där marken brukas utan plog. Bearbetningen är grund och växtrester lämnas kvar i ytan.Syftet har varit att se om mullsådd kan vara ett alternativ på en fiktiv gård på 100 ha med följande växtföljd:? Sockerbetor? Höstvete? Maltkorn + insådd? Höstraps/rödklöver? Höstvete (höstvete + vitsenap i mullsåddsystemet)Vi har jämfört konventionell odling med mullsådd ur ekonomiperspektiv och kommit fram till följande:? Arbetsbesparing med 0,65 timmar/ha? Minskad arbetskostnad med 116 kr/ha? Minskad bränsleförbrukning med 96 kr/ha? Maskinkostnadsbesparing med 321 kr/ha? Förbättrat täckningsbidrag med 868 kr/haUtifrån miljösynvinkel har vi kunnat konstatera att mullsådd ger:? Minskad erosion? Förbättrad vattenkvalitet? Överlag förbättrad jordkvalitet? Minskat bekämpningsbehov vid goda växtföljder? Mindre bekämpningsmedelsrester i naturen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.