Det finns många olika anledningar till varför man väljer att så mellangrödor. I detta försök har vi valt att fokusera på själva mellangrödan och inte på användningsområdet. Försöket går ut på att undersöka kol- och kvävehalten i oljerättika och maträttika (Strukturator). Definitionen på en mellangröda är något som man odlar mellan två huvudgrödor. Målet med att odla en mellangröda är bland annat att rötterna snabbt ska kunna ta sig ner i marken för att få en luckrande effekt och ta upp överbliven växtnäring så det inte lackas ut.

Salmonellos är en av de viktigaste gastrointestinala infektionerna i världen. Den ger i vanliga fall en okomplicerad gastroenterit hos människor men kan i sällsynta fall spridas i kroppen och leda till allvarlig sjukdom och dödsfall. Bakterien är zoonotisk och då det idag anses att alla reptiler bär på salmonellabakterier är det ur folkhälsosynpunkt viktigt att få en uppskattning om hur vanlig salmonella är på sällskaps/hobby reptiler och terrarier i svenska hushåll. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten av salmonella hos svenska reptiler och deras miljö samt ta reda på vilka underarter och serovarer som förekommer. Djurägarna kontaktades via olika internetforum för reptilägare och skickade in kloksvabbprov med tops från max en reptil per terrarie samt bottenmaterial från upp till 10 terrarier. Salmonella spp.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge.

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader.En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

The prevailing food and energy crisis of the world, due to the declining reserves of fossil energy and a never ending rise of consumption, forces us to look into new fields to supply our energy demand. The boom of bio energy is criticized, as food crops are used to provide biodiesel and ethanol and the volumes are ridiculously small to supply world demand. Algae are one of the world?s oldest life forms and exist in many different phyla, providing a great variety to choose from, for different purposes. Cultivating microalgae offer a way to produce energy at great volumes without competing with food production and at the same time the algae offer a way to use our expensive nutrients in a more efficient way, besides this the algae are carbon dioxide neutral since their carbon source can be supplied by the atmosphere and the additional energy required can be supplied by algal oil or other renewable sources.

Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö.

Vi har under våren 2013 drivit ett fristående projekt för vårt examensarbete.Med inspiration från kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, på limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushållet och den gemene människan. Vi stöter på vårt problem i vardagen när vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nästa middag och rosmarinen som inte håller tills grillkvällen på fredag. Detta problem gav underlag för vår grundtanke som var att skapa en produkt som förlänger livstiden på färska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus på hela produktcykeln, från inköp av material till återvinning formades en produkt helt olik från vad vi förväntat oss.

Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård ? romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar.

I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan mänskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda påverkan som utgör resultatet. Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information. Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrågor. Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och naturlig påverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas av förändring i påverkan från både människa och natur.

Denna uppsats är skriven inom ämnet Företagsekonomi och omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå på Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tanken bakom vår uppsats är att ge en bild av vad controlled traffic farming (hädanefter förkortat CTF) är, samt om odlingstekniken kan ge bättre lönsamhet i svenskt lantbruk. Förhoppningen är därmed att uppsatsen skall ge en grundförståelse inom ämnet. CTF innebär att permanenta körspår anläggs och att all fälttrafik sker i dessa körspår. Följderna av detta blir således att åkermarken mellan körspåren övergår till att vara mer lucker, eftersom lantbruksmaskinernas markpackning koncentreras till körspåren. Markpackning är ett av de stora problemen i dagens jordbruk och målet med CTF är att öka lönsamheten genom högre fältavkastning till följd av bättre markförhållanden för grödan. Studien utgörs av en jämförelse mellan konventionell plöjningsfri växtodling och odling med systemet CTF.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige år 1994 har det inte varit möjligt att i någon övergripande utsträckning försäkra växande grödor. Svenska lantbrukare producerar årligen råvaror för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsägbara yttre händelser. Examensarbetet är del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gällande möjligheterna att försäkra växande gröda. Examensarbetet behandlar följande frågeställningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesänkningar? Finns det något behov att utveckla en frivillig grödaförsäkring mot nederbörd? Det har i examensarbetet valts ut tio gårdar inom produktionsområde ett (Götalands södra slättbygder), en gård i varje skördeområde. Gårdarnas faktiska skördar av höstvete, vårvete samt vårkorn har tagits från år 2000 till år 2012 och jämförts mot normskördarna inom varje skördeområde. Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 % sammanställdes i tabell 1.