SammanfattningSyfte:Syftet med den här studien var att undersöka om de unga vuxna som söker naprapatbehandling för sina ryggbesvär upplever sitt liv som stressande. Frågeställningarna var: Hur ser sambandet ut mellan ryggbesvär och skattad stress vad gäller ålder, kön, stressorer, hur länge de haft ont och omgivningens krav? Skiljer sig smärtlokalisation mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress? Skiljer sig smärtintensitet mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress?Metod:En kvantitativ studie med enkäter som besvarades av 135 patienter (72 kvinnor, 63 män) som sökt behandling genom tre olika naprapatkliniker i Stockholm och Katrineholm. Alla patienter födda 1988-1993 som sökte behandling genom klinikerna tillfrågdes om medverkan i studien. Samtliga tillfrågade tackade ja och fullföljde ifyllandet av enkäterna vilket resulterade i att studien inte hade något bortfall.Resultat:De som sökt för ryggbesvär skattar en högre nivå av stress i förhållande till de som sökt för övriga muskuloskeletala besvär.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

The aim of the present study was to investigate response time variations in tasks for assessment of high level language functions and how response time is related to education, age and gender. Response time is defined as the time to complete a task after it has been presented. 103 subjects, aged 20 to 80 years, were tested with the Assessment of Subtle Language Disorders, Sentence analysis and Morphological completion. The subtest Comprehension of ambiguous sentences showed the longest response time and Morphological completion the shortest. Correlations were found between increasing age and longer response time for Comprehension of metaphors and between education and response time for several subtests.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study?s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age.

Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollärare och personal på lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollärare och personal på lekterapin kan hjälpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har även undersökt om det finns någon handlingsplan på förskolorna då det gäller arbetet med barn som är i sorg. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. När barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar även att vuxna bör finnas där för barnen som är i sorg.

Det finns många olika typer av bromerade flamskyddsmedel. De är alla stabila i miljön men graden av toxicitet och bioackumulering varierar. Att bromerade flamskyddsmedel är endokrinstörande är känt men min hypotes är att de även är neurotoxiska och att de kan orsaka neurologiska störningar hos människa. Människor exponeras för bromerade flamskyddsmedel via damm och föda. Barn och foster som är känsligare än vuxna kan även exponeras via modersmjölk respektive placenta. Barn har högre serumkoncentrationer av bromerade flamskyddsmedel än vuxna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att studera sambandet mellan GIH:s Gångtest och bestämd maximal syreupptagningsförmåga (VO2max). En av frågeställningarna var om GIH:s Gångtest är ett alternativt test för att försöka predicera maximal syreupptagningsförmåga hos friska fysiskt aktiva unga vuxna.MetodI studien ingick 45 fysiskt aktiva personer (26 kvinnor och 19 män) i åldrarna 19-28 år. De två genomförda testerna är GIH:s Gångtest (ett 6-minuters gångtest) och bestämning av maximal syreupptagningsförmåga med löpning på ett motordrivet rullband.GIH:s gångtest är ett shytteltest där testpersonen (Tp) går fram och tillbaka på en 50 meter lång sträcka och runda två koner. Tp får gå denna sträcka så många gånger som möjligt under 6 minuter. Vid testets slut mättes maximal gångsträcka, puls och ansträngningsgrad.Testet för att bestämma maximal syreupptagningsförmåga utfördes med löpning på ett motordrivet rullband.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inomautismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gällerhörsel, syn och känsel men få studier har undersökt lukt känsligheten. Syftetmed föreliggande studie är att få en djupare förståelse för luktfunktioner hosvuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades iluktkänslighet, fri- och stödd luktidentifiering. Samtliga deltagaresjälvskattade även den upplevda luktkänslighet samt genomgick ettscreeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet,fri och stödd luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda gruppernaSjälvskattning av luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQpoäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sigsom mer luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer medhögre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare luktfunktion.

Hur använder barn utomhusmiljön på en skolgård i vardagen? På vilka platser umgås, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan påverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ovanstående frågeställningar för att lära mig mer om hur utemiljön påverkar barns samspel. Syftet har även varit att få en bättre förståelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tänka kring barn och gestaltning. Både barn Och vuxna mår bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgänglig utomhusmiljön är där barn bor beror på restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens brukskvaliteter. Hur tillgänglig utemiljön är runt hemmet ser också olika ut mellan olika hem.

Det finns i nuläget konversionsfaktorer för beräkning av effektiv dos framtagna för vuxna men inte för barn. Denna studie ger en kort beskrivning vad strålning och olika strålningsbegrepp innebär samt vilka skador som strålning kan medföra, samt en kort beskrivning av röntgenutrustningen som används vid konventionell röntgen. Syftet med den här studien var att ta fram konversionsfaktorer för barn i åldrarna 0 till 15 år. Arbetet har gått ut på att leta i litteratur och via internet och gjort simuleringar i PCXMC programmet. Fyra röntgenundersökningar användes i studien lungor, barnhöfter, bröst- och ländrygg.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor Och vuxna människor med psykisk ohälsa.