Att bli vaccinerad kan för skolbarnet vara en jobbig upplevelse. Om barnet dessutom ärstickrädd blir situationen ännu jobbigare. Skolsköterskan ger en del av vaccinationerna somingår i det nationella vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen (2004) tagit fram. I den härstudien belyses de åtgärder som skolsköterskan gör för att underlätta vaccinationssituationenså långt det är möjligt. Genom att genomföra intervjuer med sex skolsköterskor och därav fåfram ett datamaterial som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, kunde dettaämne belysas.

This is a bachelor?s essay in the landscape architect programme in Alnarp. The purpose of the essay is to describe discussions about security in planning contexts in Sweden. Written material from three levels of the discussions has been studied: Swedish research, governmental directives and practisers. I have tried to obtain a variation in types of material.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

När en person drabbas av en svår sjukdom vill de oftast vårdas i hemmet med stöd av närstående och av distriktssköterska. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från distriktssköterskor vid palliativ vård i hemmet. I studien har sex kvinnor och en man intervjuats. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera intervjutexten. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna trygghet, att bli sedd och tillfrågad, att få hjälp för att orka, att vara rädd att förlora kontakten, samt att sakna stöd och förståelse.

Bakgrund: En kris är en vändpunkt där människor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar på hur människor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förändringar i livet. De påvisar även hur vårdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de närstående behöver av vårdpersonal vid intensiv omvårdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och två kvalitativa med kvantitativt inslag.

När personer drabbas av cancer och måste vårdas på sjukhus påverkas upplevelsen av vårdmiljön av utformning, design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön när de genomgår behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vårdpersonal bygger på respekt och lyhördhet, Att ha behov av att träffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att själv kunna välja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.

Skolmåltiden är en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

BAKGRUND:Att känna trygghet samt att våga visa sina känslor och kunna sätta ord på dem är viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lär barnen att samtala om känslor som till exempel rädslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakänsla även när de blir äldre. Som pedagog är det viktigt att ha kunskap om vilka rädslor somkan finnas vid olika åldrar och hur barnen gör vid rädsla. I läroplanen för förskolan står detbland annat att barn ska kunna känna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina känslor.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad pojkar och flickor i åldern 3-5 år är rädda för och vad de görvid rädsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vår undersökningsgrupp har barn iåldrarna 3-5 år från två olika förskolor ingått.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rädslor som fanns hos barnen i dessa åldrar ochhur de gjorde vid rädsla.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Eftersom det blivit allt vanligare med ätstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vårdpersonal träffar på dessa patienter inom vården oavsett vårdområde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem på bästa sätt och erbjuda en god vård, krävs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom.Syfte: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem självbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framkom två huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa går igenom ett lidande som genomtränger hela deras liv.

Introduktion: Utvecklingen och forskning om hur nya intensivvårdsavdelningar skall utformas är en pågående process. Möjligheterna till att vårdas på enkelsal på en intensivvårdsavdelning i Sverige är begränsade. Det innebär att svårt sjuka patienter vårdas på samma sal mycket nära varandra med endast en skärm eller ett draperi emellan. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att vårdas på flerbäddssal på en intensivvårdsavdelning.Metod: Data insamlades genom djupintervjuer och analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalysen. Fyra informanter som hade vårdats på en intensivvårdavdelning intervjuades till pilotstudien.Resultat: Vid analys av texten framkom fyra olika kategorier: upplevelse av trygghet, upplevelse av medpatienten, upplevelse av obehag och fokus på sig själv.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrån en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken intensivvårdssjuksköterskor och innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt åtta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjälpmedel; Att känna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna använda den kliniska blicken.Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrånkomlig för vården och fungerade som ett komplement och hjälpmedel för att bedriva en god omvårdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvårdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfällen utgjorde ett hinder för omvårdnaden. De menade även att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna använda sig av den kliniska blicken för att främst använda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvårdnadsarbetet. Slutsatsen är att teknologin inom intensivvården påverkade i vilken grad omvårdnaden kunde utföras och var nära sammanflätad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.