Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

AbstractTitle: Welfare officers personal experiences of stress and coping in an emergency hospital in StockholmThe purpose with this study was to describe how welfare officers in an emergency hospital experienced stress in their workplace and what coping strategies they used. Through qualitative interviews the welfare officers thoughts and experiences were examined. The result showed that welfare officers experienced some stress at the workplace; this was related to lacks in the organization, heavy workload and short of time. The most commonly used coping strategies were social support, physical training, short breaks during the day to handle the stress at work. The conclusions of this study was that factors that reduces stress for welfare officers who work at emergency hospitals was a functioning organization and management, the ability to control and at some levels effect their own work, to have guidance and other opportunities to ventilate with co-workers.

The aim of the study was to examine individuals' experiences of participating in 5 week mindfulness program as a tool for job seekers. Qualitative methods were used to inter­view three students and two mindfulness educators. The informants were asked to an­swer questions about their experiences of having participated or practiced mindfulness in the project. The results showed that all respondents experienced the project as positive. The partici­pants describe that the project helped them to get out and meet other people and with routines in their life. The par­ticipants also said that unemployment caused alienation and they felt themselves to have poorer health when they were unemployed.

ABSTRACTThe aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction.

Bakgrund: Forskningen om koncentrationsläsning är bristfällig och daterad. Det finns skolor som menar att koncentrationsläsning minskar stress men ingen forskning finns kring koncentrationsläsning i förhållande till stress.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsläsning och stress. Om det finns ett samband är syftet också att söka förklaringar till hur sambandet ser ut genom att undersöka psykosociala faktorers effekt. Frågeställningar: Har koncentrationsläsning någon inverkan på elevers upplevelse av stress? Hur påverkar de psykosociala faktorerna krav, kontroll och socialt stöd elevers upplevelse av stress? Metod: En enkätundersökning på två gymnasieskolor utfördes.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt.Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument.Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress.

The focus of our study was to examine personal assistants and group home assistants experiences of stress at work, how they cope with stress and how it affects the relationship with the care recipient. The study is made out of a qualitative frame and based on interviews with two personal assistants and four group home assistants. Our theoretical perspectives consist of Aaron Antonovsky?s SOC theory, Richard Lazarus theory about coping and also sociologist Johan Asplund?s theory about social interaction. The result indicates that the experiences of stress are individual and varied among the participants while the presence of stress at work is a shared apprehension.

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i så fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig på elva elever i år 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del består av två delar, den första behandlar definitioner av två centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanställer relevant forskning om barns stress.

The aim of this study was to examine if performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender predict the value of own or others life-stress (VLS). The aim was also to examine whether the variables were correlated significantly with each other. The investigation was conducted in a town in the mid-south of Sweden. The instrument consisted of two forms where the first measured Type A personality and the second tapped perform-ance-based self-esteem, perceived stress and the level of life-stress. The results showed that the level of life-stress could explain, on the basis of the predictors, performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender.

Stress, measures.

Stress is something that has increased in recent decades among adolescents. Several reports indicate that young people today are more stressed because of the many demands they wear. They should be good in school, achievement expectations, get an education or job, make choices and think about their future. The purpose of our essay is that we want to explore and gain an understanding of how young people in the third grade in high school looks to stress. To conduct this study, we used a qualitative approach, by doing interviews with 10 high school students attending third grade at Västerviks gymnasium. The result we got out of the interviews was that young people experience stress differently, depending on their different as individuals. We found that there are different causes of stress, such as school, media, friends, demands from various quarters and choosing education.The interviews showed that some kind of stress was possible to handle for the adolescents, for instance by making schedule. Some stress from society was, on the other hand, more difficult to avoid..

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall.

A unified model of stress and affect consciousness was proposed. The connection between affect consciousness and perceived stress was studied. Teachers (n = 19) were interviewed using Monsens affect interview, followed one month later by a questionnaire containing Perceived Stress Scale (PSS), State-Trait Anxiety Inventory (STAI-S, STAI-T) and Twenty Item Toronto Alexithymia Scale (TAS-20).Statistical analysis showed no connections between level of total affect consciousness and perceived stress. Though there were some indications of a negative relationship between affect consciousness and trait anxiety. There were also indications, using a complementary analysis, of a connection between level of affect consciousness on the subscale distress in the interview and perceived stress.

Att jobba som distriktssköterska innebär ett mycket brett arbetsfält med stort kontaktnät. Syftet med denna studie var att ta reda på om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus på hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vår studie visar att stress som beror på känslor av krav och otillräcklighet är vanligt förekommande. Det tycks yttra sig både fysiskt och psykiskt i huvudvärk, trötthet samt magproblem. Genom stöd från kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt..

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering.