Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Lampinen, S. (2013). School?s importance of physical activity for students with disabilities: From a teacher?s perspective. Thesis in Public Health.

Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

In my essay I have examined how teachers look upon their role as leader in the classroom. I have interviewed six teachers, senior level ones and teachers from the upper secondary school, about how they look upon tasks that involve planning, control, motivation, groups, and individuals. Based on their answers, I have analyzed if there is anything that can be related to a common leader competence within their profession and, in that case, how it will appear.The result that I have found has been that it exists a common leadership style that teachers are more or less conscious of. The teachers decide on what level the classes or the pupils are andafter that decision they plan their education. The leadership in the classroom can be of different kinds depending on the situation.

This study is primarily an account of my examination work in archival science which took place in the archive of Margareta Böttiger, the state epidemiologist at the Swedish Institute for Communicable Disease Control Stockholm. The records are from Böttigers period of work, mainly divided into three parts, polio, HIVS/AIDS and vaccination. Of these I have focused on polio with was the area she got renowned for. Moreover, owing to the uniqueness of the material this study has focused on the properties of the archive as a working-life archive which I propose as a special type of personal archive with unique attributes. To summarize, a working-life archive has in comparison with other personal archives a more fluid process of archiving where the profession is important, not the personal production of records.

The purpose of this study is to investigate, and if possible explain, how background, childhood, and education in a municipal or regional context can affect young peoples? life trajectories.The living conditions for the population in the coastal region Roslagen with its geographical and historical specificities has during centuries largely been characterized by practical crafts-manship. With a growing share of non-permanent residents in the region with demand for help and services, this culture has during the later years been able to prosper. The social reproduc-tion in the municipality also seems to be extensive. In addition to original background, appar-ently the municipality?s service-dominated trade and industry culture has also affected the choice of education and profession of the youth in Norrtälje.

My aim was to get a deeper insight about the parish clerk and how this profession has changed over time in Sweden from the Middle Ages up to the eighteenth century. Who was the parish clerk? Is it possible to find out in what way his duties changed over time? The information mainly derives from written historical sources, such aslaws. It seems like the parish clerk in the countryside often was a layman whom had to be approved by the parish, the parish priest or the bishop. His position in the early Middle Ages seems to have taken the form of assistant to the priest, participating in the liturgy.

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

Studiens syfte var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i aktivitet för barn med medelsvår eller svår astma och allergi. Sju föräldrar till barn mellan 7-16 år med medelsvår eller svår astma och boendes i Sverige intervjuades med ett semistrukturerat instrument. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna utmynnade i tre kategorier; ?Att inte vara delaktig som alla andra?, ?Socialt stöd och hinder i aktivitet?, ?Utmaningar i omgivningen?.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

Syftet med denna studie var att analysera anmälda arbetsolyckor inom sjöfarten utefter frekvens och konsekvens och således kunna dra slutsatser om vilka arbetsolyckor som är allvarligast. Studiens syfte var också att finna eventuella samband mellan dessa olyckor. Efter kontakt med Sjöfartens arbetsmiljönämnd beställdes statistik från Arbetsmiljöverket. Denna statistik bearbetades på olika vis, bland annat genom att stora avgränsningar gjordes gällande typ av befattning ombord. Efter att ha studerat hur förutsättningarna för anmälan av arbetsskada förändrats valdes relevanta år.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

The aim of this bachelor thesis is to examine the collaboration between school librarians and teachers in primary school, in order to illustrate how the two professions can work together, how they see their own roles and how they look at the other professionals´ roles. We also discuss earlier studies in LIS concerning collaboration between teachers and librarians. The method of investigation is qualitative interviews with practicing school librarians and teachers, we interviewed three school librarians and three teachers from three different schools in the same county.  As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbott's theory of professions is used. The thesis shows that collaboration differs between the schools.

This study investigates the planning process of a university library building. The study s major concern is the cooperation of the main participants in this process: librarians, architects and representatives of university colleges and universities. First the authors present the readers with an overview of the litterature concerning this subject. Then follows a presentation of the three case studies. The authors have interviewed representatives of the three different occupational groups at three different library-building projects: Malmö University, Halmstad University College and the department of social- and behavioural studies at Lund University.