System som bygger på en underliggande databas behöver ett abstraktionslager mellan databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager.Det är inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid går åt för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret.I ett Objektorienterat datalager kan systemets domänmodell integreras i datalagret så att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett Objektorienterat datalager låter dessutom applikationen navigera mellan objekten i databasen som om hela objektgrafen vore tillgänglig i applikationens primärminne. Hur information hämtas, när den hämtas och precis vilken information som hämtas från databasen är transparent för applikationen.Det är också transparent när uppdateringar som görs på objekt i applikationens primärminne når den underliggande databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förändrats inom loppet av en transaktion och som är nåbara via navigering från något objekt i databasen, kommer att finnas i databasen med korrekt tillstånd då transaktionen avslutas.Ett Objektorienterat datalager erbjuder således en striktare form av abstraktion än vad ett traditionellt datalager gör.Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett Objektorienterat datalager, och i den här rapporten presenterar jag: några allmänna koncept som rör datalager i allmänhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen..

Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett Objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

Då man arbetar Objektorienterat inom systemutvecklingen sägs det att återanvändning är en av fördelarna med detta arbetssätt. Mitt syfte i denna uppsats var att undersöka hur systemutvecklingsföretag som arbetar Objektorienterat ser på fenomenet objektorientering och återanvändning. Studien skall även ge svar på hur de arbetar med återanvändning och vad de återanvänder, eller vad som ligger bakom då de inte arbetar mer för återanvändning. För att besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sju informanter på sju olika företag. Jag har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt i min studie, vid intervjuerna har jag använt mig av en kvalitativ ansats och vid analysen har jag använt mig analytisk induktion.

Detta examensarbete är utfört i samarbete med System Andersson AB. Uppgiften var att undersöka huruvida det nuvarande verkstadssystemet, som i dagsläget är en Windowsapplikationen, skulle fungera som en webbapplikation. Webbapplikationen skulle bestå av ett antal begränsade funktioner som var instämpling/utstämpling, fungera som helskärm utan ramar från webbläsare, skapa rapporter samt fungera med pekskärm.Resultatet blev en väl fungerande webbapplikation där alla funktioner fungerar med undantag för skapandet av rapporter vilket inte stödes av utvecklingsverktyget.Rapporten ger den teoretiska bakgrunden och beskriver utvecklingen av webbapplikationen med bl.a. val av olika utvecklingsverktyg. Rapporten beskriver också hur webbapplikationen testats..

Den här rapporten är baserad på ett examensarbete som är gjort för Hemsida24 där uppgiften var att skapa ett webbaserat system för att grafiskt visa statistik om deras kunder. Det skapade statistiksystemet har fått namnet Hemsida24 Analytics.I rapporten redovisas hur ovan nämna statistikverktyg har kommit till, samt hur det fungerar. Kundstatistiken visas på ett stilrent sätt med hjälp av amCharts flashbaserade grafer. Baserat på information från Hemsida24:s databas beräknades kundstatistiken och visades därefter i grafer.Programmeringen av Hemsida24 Analytics har i största hand gjorts Objektorienterat i PHP. Utöver PHP har Zend Framework, MVC, MySQL, HMTL, CSS och jQuery haft en viktig roll under projektets gång.I graferna finns möjligheten att visa framtida prognoser.

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system Objektorienterat förrän i början på 1990-talet.

Två grundläggande paradigm inom datavetenskap är objektorienterad programmering och relationsdatabasteknik. En kombinering av applikationer gjorda i ett Objektorienterat programmeringsspråk med den beständighet och funktionalitet som ges av relationsdatabaser är en möjlig vidareutveckling av ens kunskaper inom dessa områden. Kombinationen av dessa båda förutnämnda paradigm innebär åtminstone ett problem som uppkommer då en relationsdatabas lagrar data i tabeller och en objektorienterad applikation lagrar data i objekt. Detta problem kallas objekt/relations paradigmens missanpassning. På grund av detta problem så måste kopplingen mellan paradigmen skötas av ett ramverk av något slag.

Designmönster har under senare år blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nämligen visat sig kunna höja abstraktionsnivån vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men även minskar risken att fel begås då de döljer viss komplexitet. Designmönster har främst setts som ett sätt att återanvända gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa återkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa används har också varit att ett gemensamt språk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrån aspekten att använda dessa för att förbättra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.

När man kombinerar ett Objektorienterat programmeringsspråk och en relationsdatabas uppstår en del problem för utvecklare eftersom objektorienterade programmeringsspråk och relationsdatabaser har olika fokus, objektorienterade programmeringsspråk fokuserar på att avbilda verkliga objekt och relationsdatabaser fokuserar på data. De problem som uppstår kallas med ett samlingsnamn för object-relational mismatch. Det finns flertalet ramverk för att hantera dessa problem. Ett av dem är Entity Framework.Syftet med detta projekt var att utvärdera hur utvecklare tycker att Entity Framework fungerar för att lösa problematiken runt object-relational mismatch, hur det är för utvecklare att lära sig använda Entity Framework samt hur tillgången på inlärningsmaterial är.Under vår studie har vi lärt oss använda Entity Framework samtidigt som vi gjort en studie av tillgången på inlärningsmaterial. Vi har också byggt om en applikation så att den använder Entity Framework.

In order to facilitate design and maintenance of such a large and complex site as a nuclear power plant, all system functions must be described in a stringent way. In the past, these descriptions consisted of text documents and logical diagrams, but today there are an increasing number of object-oriented programs available on the market which might be used for this purpose. This Master Thesis has made a closer study of one of these programs named Rational Rose. The principal of the program is to facilitate software design and development, not to create models of plants. However, using the program the same way as developing software, specifying actors then gradually extend the model with use cases, use cases diagrams etc, the same methods can be used when modelling plants.

Hur olika människor lär sig nya kunskaper är högst individuellt, vissa kanske vill lyssna på musik medan vissa behöver absolut tystnad. Det som dock är gemensamt för alla är att det som behövs för att främja lärande är en stressfri miljö där eleven känner sig säker. En lagermiljö är ofta väldigt stressig och påfrestande och är inte en optimal plats för utbildning. En anställd på ICAs lager i Hacksta Västerås skall på en väldigt begränsad tid lära sig att köra truck, packa varor samt hantera ett komplicerat system. Upplärning i denna stressade miljö leder till osäkerhet och större risk för att göra fel.