Fantasy War Game är en spelmotor gjort i PHP med inslag av Java. Själva striden är uppbyggd med Objektorienterad programmeringsmetodik. Spelet är ett textbaserat rollspel i high fantasy-miljö. Sidan är ett interaktivt konfliktspel där spelarna kan utveckla sitt gäng, slåss mot monster eller andra spelare..

XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas.

Vid Objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard.

Vid Objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard.

GNU Guile är en virtuell maskin som implementerar Scheme. Det har som mål att vara enkelt att användas av andra program som extensionspråk. Sedan en tid har det utvecklas stöd för andra språk än Scheme, exempelvis ECMAScript och Emacs LISP. Föreliggande rapport beskriver hurman kan implementera ett Guile-stöd för Python 3. Stor vikt läggs vid en hög nivå av integrering med Scheme-stödet.

Genom den rådande utvecklingen inom svensk rundvirkeförsörjning, som går mot större och färre produktionsanläggningar, blir medeltransportavståndet allt längre. Detta ökar behovet av järnvägstransporter av virke och förändrar därmed de andelar som bil- och järnvägstransporter utgör av den totala virkesförsörjningen. Ytterligare påverkan på transportval åstadkoms av varierande järnvägsnät och industriplacering i förhållande till detta. Syftet med denna studie var att utveckla en simuleringsmodell för att kartlägga effekterna av systemkonfiguration och omvärldsfaktorer på leveransprecision, lagernivåer och ledtider i massavedsförsörjning. Metoden som användes var Objektorienterad händelsestyrd simulering i kombination med linjärprogrammering. Styrningslogiken som användes baserades på systemstatus och tog beslut om allokering av transportresurser genom justerad schemaläggning av tåg, anpassningar i biltransporternas totala kapacitet samt omstyrning av flöden mellan industrier. Två system användes, baserade på järnvägens struktur för norra respektive södra Sverige.

Kravhantering är en komplex uppgift som är viktig vid systemutveckling. Om kraven på ett system är felaktiga kan konsekvenser uppstå som är svåra att rätta till senare under utvecklingen. Användningsfall är en kravhanteringsteknik som idag används av många företag. Enligt litteraturen finns det både fördelar och nackdelar med att använda användningsfall för att hantera de krav som ställs på systemet. Denna rapport undersöker hur systemutvecklare som använder sig av tekniken uppfattar den.

Detta arbete är det första steget i en lång process vars slutgiltiga mål är att utveckla en metod för automatisk övergång från en icke-generisk Objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sådan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pågående process är detta arbete tänkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet består av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som är skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergången från den icke-generiska till den generiska lösningen på systematiskt sätt som går att upprepa.

Målet med detta examensarbete har varit att ta fram en applikation föratt publicera kyrkoåret. Appen ska fungera i telefon och pekplatta förandroid. Till det kommer en webbsida som fungerar för datorer ochmobila enheter som inte kör android. Man skall även kunna få framdatan som en PDF (Portable Document Format) fil, XML (ExtensibleMarkup Language) fil och en ICAL (kalender) fil. I denna uppgift ingåräven att ta fram en databasstruktur, Objektorienterad design för arbetetsamt val av system och databas.

Objektorienterade databaser har en fördel gentemot relationsdatabaser när det gäller hantering av komplexa datatyper, dessa datatyper används inom till exempel applikationsområdena CAD, CAM och CASE. Trots detta är det relationsdatabaser som används mest inom dessa områden. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar att valet av lagringssätt inte faller på Objektorienterade databaser. Vi har valt att enbart titta på företag som utvecklar CAD-system och genomförde fyra semistrukturerade intervjuer på sådana företag. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar att Objektorienterade databaser inte används är att systemets kod inte är helt Objektorienterad, att det inte förmedlas tillräckligt med information om Objektorienterade databaser, att det inte finns någon benägenhet hos företagen att prova på ny teknik på grund av begränsad ekonomi samt att prestandafrågor har minskat i betydelse..

Syftet med arbetet har varit att undersöka om en viss arkitektur kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till ett befintligt och komplext verksamhetssystem.För att gränsa av arbetet och hitta de delar som var intressanta att fokusera på genomfördes intervjuer med tre olika personer som hade olika syn på ett Back Office-system genom sin yrkesroll. Intervjuerna resulterade i ett antal önskemål för vad man ville uppnå med ett Back Office-system.Arbetet resulterade i en arkitektur som kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till det befintliga verksamhetssystemet samt till verksamhetssystemet självt. Arkitekturen har utvärderats genom att man först ställde en mängd krav på den och sedan studerade hur den klarade av en mängd nya krav som delvis var relaterade till de gamla kraven.Alla tester som gjorts visar på att arkitekturen är väl designad och lätt att underhålla samt att den kommer underlätta den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet och dess Back Office-system..

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta är bland annat metaforers kapacitet till att underlätta undervisning av ämnesrelaterade koncept. Den här rapporten syftar till att synliggöra och analysera lärares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det här har jag genomfört ett antal intervjuer på ett gymnasium i Skåne. Intervjuerna har skett med lärare som undervisar i OOP-relaterade ämnen.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i datorteknik vid Växjö universitet. Vid företaget BSR i Växjö pågår utvecklingen av ett diagnosverktyg benämt BSR Diagnostic Tool. Syftet med projektet är att kunna använda en hårdvaruklass som kommunikationsdel istället för diagnosverktyg från de olika biltillverkarna. Inom Objektorienterad programmering är en klass ett avsnitt programkod som samlar en mängd relaterade attributer och funktioner för ett objekt. I rapporten beskrivs implementeringen av hårdvaruklassen samt tillhörande teori för kommunikationsbussen som används, nämligen CAN.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta är bland annat metaforers kapacitet till att underlätta undervisning av ämnesrelaterade koncept. Den här rapporten syftar till att synliggöra och analysera lärares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det här har jag genomfört ett antal intervjuer på ett gymnasium i Skåne. Intervjuerna har skett med lärare som undervisar i OOP-relaterade ämnen.

Under det senaste årtiondet har molekylärbiologin genomgått stora förändringar. Genom utvecklingen av tekniker för DNA-sekvensiering har man kunnat utforska stora mängder information. Denna information lagras i biodatabaser som i många fall är länkade med varandra för att ge användaren ett bredare sökfält. SWISS-PROT är ett exempel på en sådan biodatabas som lagrar proteininformation.Användare som har mindre kunskap om databasens uppbyggnad och unika identifierare kan dock stöta på problem i form av en mängd sökresultat, där endast en mindre del är intressanta för användaren. Missförstånd och tvetydigheter kan också uppstå i länkade biodatabaser, då databaserna har olika uppbyggnad och definitioner på olika "byggstenar" i databasen.Arbetet i denna rapport ska därför fokusera på att skapa en databas för molekylärbiologidata som tar hand om dessa problem.