En databasmodell är en viktig del av en applikation och för företag som utvecklar molntjänster är det viktigt att databasmodellen kan hantera föränderlig och växande data. För mikroföretag som utvecklar molntjänster är val av databasmodell en stor investering. Ett medvetet val måste göras för att säkerställa att rätt databasmodell väljs utefter de förutsättningar, resurser och syfte man har med sin applikation. Då mikroföretag inte har samma resurser i form av kapital, kunskap och kompetens som större företag är detta val än mer viktigt. I denna uppsats har en kvalitativ undersökning genomförts i syfte att svara på två delfrågor och en huvudfråga.

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning.

Att synliggöra information på alla stadier i processen från början till slut på företaget gör det möjligt att upptäckta felen i ett tidigt skede av processen och samtidigt att informationen korrigeras snabbt och effektivt. Det är därför Pearlson & Saunders (2010) menar att informationssystem bygger på tre grundpelare: teknik, människor och processer. Utan samverkan mellan dessa pelare, är det svårt eller omöjligt att lyckas att implementera någon form av databas. Dessa med tanken på att databasen syftar till att samordna och effektivisera flödet av både material och information på företaget. Den gemensamma databasen skapar dessutom förutsättningar för en komplett, tid aktuell och korrekt information som delas inom företaget mellan olika avdelningar.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras.Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning. Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende.Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant.Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form..

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

För att ett företag ska kunna tillämpa lokal ekonomi, det vill säga ekonomistyrning på produktionsavdelningsnivå, är det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och användning av ett sådant stöd. Det som har undersökts är hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har även belyst vad det lokala informationsstödet består av samt vad som uppnås vid användning av ett sådant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie på Ferruform i Luleå undersöktes detta.

Ekatech AB är ett litet företag som till huvuddel sysslar med automation och styrning av industrimaskiner. Genom flera år av arbete i projekt som innefattar byggande av styrskåp har man sett många styrskåp som varit onödigt komplicerade att bygga och blivit onödigt dyra för kunderna. Genom att genomföra detta projekt har företaget förhoppningar om att locka fler kunder genom ett konkurrenskraftigt pris på styrskåp och även erbjuda en kraftigt förkortad leveranstid jämfört med tidigare.Hela projektet syftar till att dela upp styrskåpet i moduler som sen ska gå att sätta ihop till ett komplett styrskåp av olika storlek beroende på hur många och vilka moduler som väljs. Arbetet i projektet och resultatet av detsamma är fördelade på några ingående delar. För det första skulle mycket arbete läggas ner på att leta upp komponenter som är effektiva att installera och är väl anpassade till varandra.

Sammanfattning Det befintliga va-nätet växer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nätet har en viss antagen livslängd som talar om ungefär hur länge de antas hålla. Man antar att de äldre ledningarna löper större risk att gå sönder och att därmed behöver renoveras mer än de yngre, eftersom de når förväntad livslängd först. Innan 1980-talet renoverade man inte va-ledningar, istället grävde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nätet är så stort idag är det inte ekonomiskt hållbart att lägga om gamla ledningar hela tiden. Därför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder.

Länsstyrelsen i Stockholms län hade en projektidé som gick ut på att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstånd med behörighet B, inklusive hälsodeklaration. Även en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulär via webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den Länsstyrelse där den sökande bor. Alla personer som skall använda tjänsten måste inneha ett personligt medborgarcertifikat som används för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig. Vi utvecklade två interaktiva användargränssnitt samt ett gränssnitt där administratören kunde hantera all data som inkommit.